Nyckeltrick. Magneten drar kraftigt i Katarina Lindqvist nycklar. Det gäller att hålla i dem annars kan de fastna på magneten. Foto: Glenn Fahlgren.
På NUS finns sedan ett år tillbaka en röntgenmaskin som hjälper cancerforskarna att bättre förstå hur tumörer ser ut och reagerar på behandling. Om du drabbas av en cancersjukdom kan du mycket väl få pröva på att ligga i den.
Rummet där maskinen finns ligger i den relativt nybyggda södra delen av sjukhuset. Att kliva in i röntgenrummet ger en känsla av att befinna sig på ett rymdskepp. På väggarna finns ledpaneler som ändrar färg och i mitten en fräsch magnetiserad apparat som avger ett konstant surr.
– Magneten är alltid igång, säger Katarina Lindqvist, som är röntgensköterska.
Webb-TV: Se Norran testa den mystiska kraften i magnetröntgenmaskinen
Fickan åker ut
Undertecknad och fotografen måste plocka bort metall från kroppen, mobiler och magnetkort innan vi går in. De förra kan, om mängden metall är tillräcklig, dra oss mot magneten eller också flyga in i den. De senare kan förstöras. Fota och filma får vi göra från några meters håll. När Katarina ställer sig intill öppningen på magnetkameran åker fickan på hennes sköterskeskjorta rakt ut.
– Jag brukar ha nycklarna med mig in, erkänner hon.
Magnetisk resonanstomografi, MR, är i sig inget nytt. Det används för att se exempelvis tumörer i kroppen då de är svåra att se med annan röntgen.
Få i världen
Men den här maskinen är en av enbart två i Sverige och en av femtio i världen som kombinerar MR med bilder där tumörer lyser upp genom så kallad positronemissiontomografi, PET.
– Vi sprutar in en radioaktiv sockerlösning i blodet på patienten. Den tas upp av vävnaden och då ser vi vilka områden som förbrukar mycket näring. Området lyser upp, säger Björn Zackrisson och pekar på en bild på en skärm av en patient med tungtumörer och metastaser.
Det som lyser upp kan vara tumörer men även inflammationer. Metoden kan även användas för att se ämnesomsättning och hur signalsubstanser rör sig i kroppen. Beroende på vad man ska titta på används olika substanser.
– Socker fungerar till exempel inte så bra i hjärnan för hela hjärnan lyser upp. Det fungerar heller inte vid prostatacancer då njurarna släpper ut mycket socker i urinblåsan, säger Björn Zackrisson.
Läs mer: Nya klaffar utan att öppna bröstkorgen – ny metod i Västerbotten
Kort tid
De radioaktiva ämnena tillverkas en bit bort i korridoren hos nuklearmedicinska avdelningen.
– De här ämnena vi använder sönderfaller så fort att det är bra om de tillverkas nära. Man har några timmar på sig, säger Björn Zackrisson.
PET-bilderna innehåller inte anatomi – där syns bara de upplysta områdena och en svag kontur av kroppen. Därför är det nödvändigt att kombinera bilden med en MR-bild för att se var man är i kroppen.
Maskinen används just nu i huvudsak i forskningssyfte när det gäller tumörer i hals, huvud, bäcken, prostata och tarm.
– Vi vill tidigt i behandlingar se om strålning har effekt. En strålbehandling tar fem till sju veckor. Kan man då redan efter en vecka se att det inte fungerar finns möjlighet att göra justeringar. Det vi försöker se här är om det finns mönster för olika typer av tumörers reaktioner. Det krävs att vi undersöker många för att bli säkra och för att se om vi kan påverka förloppet, säger Björn Zackrisson.
Mindre behandling
Tanken är att maskinen ska kunna visa exempelvis om blodtillförseln till tumören minskar eller om tätheten av celler i den minskar.
– När det gäller patienter med tumörer i huvud och hals ger vi dem intensiv strålbehandling och det kan exempelvis ge svårigheter att svälja och muntorrhet. Kanske skulle fler egentligen klara sig med mindre intensiv behandling, säger Björn Zackrisson.
Vad betyder den här nya tekniken?
– Det är oerhört betydelsefullt att kunna gå en ny väg som ingen gått tidigare. Och att vi kan bekräfta de teorier vi har sedan tidigare. Redan nu har vi fått preliminära resultat som gäller hjärntumörer. Där verkar det finnas mönster för att det går bättre och sämre för olika patienter, säger Björn Zackrisson.
Resultaten av forskningen på NUS kommer sedan att användas för behandlingar i hela landet.
– Kanske kan det här även överföras till annan medicinsk behandling av tumörsjukdomar, säger Björn Zackrisson.
Vi vill tidigt i behandlingar se om strålning har effekt.
En metastas. Det är den ljusa pricken något till höger om halsen. Foto: Glenn Fahlgren.
Huvudröntgen. Då bär patienten en fixationsmask över ansiktet för att hålla det helt stilla. Foto: Glenn Fahlgren.
Rymdkänsla. En fototapet ska göra det mer uthärdligt att ligga still i maskinen. Patienten ser den i en spegel. Foto: Glenn Fahlgren.
Två bilder i en. Björn Zackrisson och Katarina Lindqvist vid datorn som visar resultatet av en PET-MR röntgen. Foto: Glenn Fahlgren.