Mätning. Gauti Jóhannesson kontrollerar trycket i Per Hallbergs öga. Foto: Glenn Fahlgren.
Portabel. Mätaren kan hållas i handen – vilket underlätta undersökningar. Foto: Glenn Fahlgren.

Ny apparat kan förutsäga risk för ögonsjukdom

Sikta väl och tryck av. Det hela tar bara några sekunder. Ungefär så enkelt kan det vara att få reda på om man är på väg att utveckla glaukom, tidigare kallad grön starr.

Att göra ett test av trycket i ögat kan nog vara klokt. I alla fall om man börjar komma upp i åren. Då ökar risken att man drabbas av ögonsjukdomen glaukom.

Det är en folksjukdom som sex procent av alla över 70 år får. Bara på ögonkliniken i Umeå har de 6 000–7 000 glaukomrelaterade besök varje år.

Kan tappa synen

Ett tecken på att man håller på att utveckla glaukom är ett ökat tryck i ögat, som visar att det finns en störning i ögats cirkulation. Det fylls på mer vätska än det flödar ut (se fakta). Oftast märker man inget av detta tryck själv och när stavarna och tapparna dör av i sakta mak.

– Man kan ha tappat 30–40 procent av synen på ögat, eftersom den försvinner i utkanten och det andra ögat kan kompensera, säger Per Hallberg, docent i medicinsk teknik vid NUS.

Nytt mätsätt

Han har varit med och utvecklat en ny ögontryckmätare. Och vad är det då. Jo, långt tillbaka i tiden upptäckte man att det gick att kolla ögontryck genom att känna på ögonlocket. Men det var förstås rätt trubbigt.

På 1950-talet utvecklades en teknik som är standard i dag, Goldmann applanation tonometer, namngiven efter skaparen. Den lägger en prob mot hornhinnan och mäter vilken kraft som behövs för att plana ut ytan på hornhinnan. Därmed kan man beräkna trycket i ögat.

Det finns bara en behandling – att sänka trycket. Det kan man göra med droppar, laser eller kirurgi.

– Nackdelen är att den brister i noggrannhet och är beroende av vem som använder den. Det fungerar bra för specialister som använder den ofta, men sämre för dem som använder den sällan, säger Per Hallberg.

Blinkfritt

Den nya mätaren använder sig av resonansteknik och är den enda i sitt slag i världen.

Vad är då resonansteknik? Jo, det är inte helt lätt att begripa (se fakta). Men själva momenten som apparaten utför är enkla att förstå.

Per Hallberg ställer själv upp för att demonstrera hur den fungerar. Först bedövas hans öga med en droppe bedövningsmedel.

– Det är så att man inte ska blinka, säger han, svagt gulfärgad i ögat.

Sedan sätter han sig vid en ställning där mätaren är monterad. Det här har han gjort otaliga gånger genom åren under utvecklingen av mätaren.

Normalt värde

På andra sidan bordet sitter Gauti Jóhannesson, chef för glaukomsektorn på ögonkliniken.

Med hjälp av en ljusstråle längst fram på apparatens huvud siktar han mitt i Pers vänsteröga. Han trycker på en knapp på en liten platta som är fäst vid apparaten med en sladd.

Den svagt konvexa fem millimeter breda sensorn på mätaren åker in mot ögat och sedan ut med hjälp av en mikromotor. Sedan signalerar maskinen direkt om det var en lyckad mätning eller inte.

Tre mätningar gör man och de visar värden mellan 12–14 millimeter kvicksilver, som är enheten man mäter trycket med. Att ha mellan 11 och 21 är normalt.

– Risken för glaukom ökar tiofalt när man är över 23 millimeter kvicksilver, säger Per Hallberg.

Rensar kanaler

Men vad kan man då göra om trycket är för högt.

– Det finns bara en behandling – att sänka trycket. Det kan man göra med droppar, laser eller kirurgi, säger Gauti Jóhannesson.

Med laser försöker man rensa avflödeskanaler som är igensatta av beläggningar av gammalt pigment eller proteiner. Med kirurgi kan man skapa en alternativ utflödesväg genom att skära upp en lucka i ögonvitan – cirka fem gånger fem millimeter.

– Den bildar en sluss från insidan av ögat och ut i ögonvitan, säger Gauti Jóhannesson.

Fördelarna

De fördelar som den nya apparaten har enligt innovatörerna är att den inte är beroende av den som hanterar den är van eller inte. Mätresultaten blir ändå bra eftersom den gör flera tusen mätningar.

Den är också handhållen och kan därför användas på exempelvis sängliggande patienter, eller man kan ta med dem på hembesök.

– Vi tror mycket på att det är en öppning för företaget. I dag sitter man framför biomikroskop med hak- och pannstöd. Vi har visat att tekniken fungerar oberoende av vinklar och det öppnar en ny möjlighet, säger Per Hallberg.

Intresset har visat sig vara stort i primärvården.

– Det finns inte samma behov inom specialistsjukvården där läkarna är tränade. Inom primärvården behöver man teknik som funkar oavsett användare, säger Per Hallberg.

Jobbar med NASA

Men det slutar inte där. Forskningen växer och innefattar nu även ögats biomekanik, vilket innebär att man tror sig kunna mäta andra förändringar i ögat som kan visa på sjukdomar. Och även effekter av behandlingar. Det gäller bland annat en ögonsjukdom som heter Keratokonus som främst drabbar unga män, och som kan leda till svårkorrigerade brytningsfel.

Det finns även ett projekt på NUS tillsammans med NASA.

– Man vet att astronauter får bestående synskador i rymden. En teori är att tyngdlösheten stör reglersystemen i kroppen och att detta påverkar ögat, säger Per Hallberg.

Astronauter är en relativt liten patientgrupp, men tanken är att använda kunskapen i mer jordnära sammanhang.

– Kanske är det så att det finns störningar i reglersystemet hos vissa personer, säger Per Hallberg.

Mer från Nyheter

Artiklar från 20 juni 2016

Artiklar från 13 juni 2016

Artiklar från 6 juni 2016

Artiklar från 2 juni 2016

Artiklar från 27 maj 2016

Artiklar från 24 maj 2016

Artiklar från 23 maj 2016

Artiklar från 20 maj 2016

Artiklar från 19 maj 2016

Artiklar från 17 maj 2016

Artiklar från 16 maj 2016

Artiklar från 9 maj 2016

Artiklar från 2 maj 2016

Artiklar från 29 april 2016

Artiklar från 27 april 2016

Artiklar från 19 april 2016

Artiklar från 18 april 2016

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen