Så hittar arytmologen. Vänster förmak med delar av lungvenerna, med markeringar och instrument.
Men det är faktiskt några begrepp som läkare och sköterskor använder för att förklara hur de tar bort hjärtflimmer hos patienter.
De flesta känner nog någon som har hjärtflimmer eller hjärtrusningar av olika slag, även kallat arytmi. Det är det vanligaste hjärtproblemet i befolkningen.
Läs även:
Lungvener orsak
Flimmer brukar vanligen öka med ålder. Snittåldern för dem som behandlas med ablation i Umeå är 60–65 år. Vid 90 års ålder räknar man med att cirka 15 procent av befolkningen lider av detta.
Oftast sitter problemet i vänster förmak. De lungvener som går dit börjar av någon anledning skicka elektriska signaler till hjärtat och stör därmed hjärtrytmen.
Botemedlet för en del av dem som lider mycket av sina attacker i dag heter ablation. Det handlar om att gå in med katetrar via kärl i ljumsken till hjärtat och ”bränna” vävnad i en ring där venerna kommer in i hjärtat och därmed eliminera de felaktiga signalerna.
Läs mer: Nya hjärtklaffar utan att öppna bröstkorgen
Fjärrstyr
Trycket har varit hårt för behandlingar på NUS tills de fick det nya arytmilabbet med två operationssalar för ett år sedan.
Efter en investering på sammanlagt 30 miljoner kronor har labbet fått helt nya möjligheter att göra behandlingar.
– Vi har haft långa köer på sex till tolv månader tidigare. Nu börjar vi närma oss tre månader. Det är bra att korta väntetiderna då patienterna under tiden oftast tvingas medicinera sina arytmier, säger Folke Rönn, som är arytmolog.
Av investeringen har 20 miljoner kronor gått till en helt ny maskin som är fjärrstyrd. Det innebär att läkarna inte längre manuellt behöver styra katetrarna i hjärtat. Norran fick möjlighet att vara med vid en sådan ablation.
– Nu använder vi oss istället av en form av lokalt gps-system som styrs av två magneter för att spetsen på katetern ska hitta rätt i hjärtat, säger sjuksköterskan Tobias Holmberg.
Webb-TV:
Halvsover
Maskinen finns i ett rum bakom en stor glasruta. I rummet ligger en patient på en brits omgiven av magneterna. Undertecknad kan inte gå in i rummet då magneterna kan förstöra kameran. Där finns även en röntgenapparat som man ska undvika utan skyddskläder. Det enda som syns av patienten är en bit av ljumsken och katetrarna som sticker ut därifrån. Patienten har fått smärtstillande och lugnande medel och är halvsovande.
– Det kan göra ont det vi gör i förmaket, säger Tobias Holmberg.
Läs mer: Ny maskin för 50 miljoner kronor – så kan den göra cancerbehandlingarna bättre
Ritar förmak
Bakom glasrutan sitter Folke Rönn och några personer till. De tittar på skärmar med röntgenbilder och 3 D-bilder av förmaket. Det ser ut som ett datorspel för den oinvigda, och är rätt obegripligt först.
Den grå oformliga klumpen visar sig vara förmaket. Det har man ritat upp genom att svepa runt med en kateter inuti det och med hjälp av GPS-systemet rita upp en tredimensionell modell.
Säkrare metod
Inuti förmaket syns även katetern som ska svetsa, som det heter, vävnaden runt venerna. Med en vanlig datormus flyttar Folke Rönn en pil på bilden. Det får i sin tur en magnet att flytta kateterns spets till området som ska svetsas.
– Den nya maskinen har inneburit bättre ergonomi för läkarna och mindre risk för patienterna att man perforerar hjärtväggen. Fjärrstyrningen gör att det inte läggs lika stort tryck på katetrarna, säger Folke Rönn.
– Att styra katetern manuellt innebär en enahanda kroppsställning. Det finns kollegor som inte har orkat fortsätta, tillägger han.
Mindre röntgen
En annan fördel är att det är lättare att få kontakt med vävnaden med magnetstyrning. Manuellt ska man parera att hjärtat rör sig då det slår. Eftersom spetsen på den magnetstyrda katetern är sladdrig, till skillnad från den manuella, kommer den också lättare åt överallt. Den nya metoden innebär dessutom också att personalen utsätts för mindre röntgen då de inte måste vara inne med patienten lika mycket.
– Nackdelen är att den är ganska dyr. En flimmerablation kostar 100 000 kronor, bara kateterna som används en gång går på 20 000 kronor, säger Folke Rönn.
Behöver göra om
När den 3,5 millimeter breda kateterspetsen är i rätt läge trycker han ned en pedal med foten. En signal ljuder ett tag medan spetsen med mikrovågor svetsar vävnaden. Proceduren upprepas igen och igen. Området där han varit och bränt markeras med en röd prick.
– Ärrvävnad leder inte ström, men det är viktigt att den är tät. Ibland måste man göra om behandlingen eftersom vävnaden läker för bra och en del fibrer överlever, säger Tobias Holmberg.
Ungefär varannan patient måste göra om behandlingen för att få bort flimret.
Majoriteten botas
Då och då går Folke Rönn in i rummet för att styra en annan kateter som liknar ett lasso, vars funktion är att kontrollera om signalerna verkligen tystnar. Den stoppas in i venen och triggar den. Om det blir en reaktion syns det på kurvor på en del av skärmen. När de inte ger utslag är de klara.
Med förberedelser och allt tar proceduren cirka fyra timmar.
– Jag uppskattar att vi framgångsrikt lyckas behandla 70–80 procent av patienterna med metoden, säger Folke Rönn.
Det är bra att korta väntetiderna då patienterna under tiden oftast tvingas medicinera sina arytmier.
Nya maskinen. Tobias Holmberg visar magneten där patienten ligger med överkroppen. Foto: Ulrika Andersson.
Arytmolog. Det krävs egentligen bara en person som svetsar, när väl allt är igång. Foto: Ulrika Andersson.