– Även om det för närvarande inte finns någon botande behandling, är det alltid en fördel att tidigt kunna upptäcka förändringar i nerverna. Därför är det värdefullt med en snabb och säker diagnosmetod, säger professor Olov Rolandsson, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, vid Umeå universitet som var ansvarig för studien, i ett pressmeddelande.
Det är vanligt att typ 2-diabetes leder till nedsatt nervfunktion. Bland dem som haft sjukdomen i mer än tio år så har ungefär hälften någon nedsatt nervfunktion. Vanligtvis börjar det i fötterna och kan yttra sig som försämrad känsel eller smärtor, och öka risken för sår. Ibland kan det gå så långt att amputation är det enda alternativet.
Det finns idag ingen bot mot nervskador och de metoder son finns för att upptäcka dem är inte optimala.
”När typ 2 diabetes utvecklas börjar små nervfibrer i det perifera nervsystemet att förlora sin funktion, även innan symtomen blir uppenbara. Dessa små perifera nervfibrer finns i huden, men även i ögats hornhinna. Eftersom hornhinnan är genomskinlig är det ett idealiskt ställe att studera nervskador som uppstår vid diabetes”, skriver Umeå universitet i pressmeddelande.
I studien har 82 personer från Skellefteå ingått, vissa med typ 2-diabetes och vissa utan. Studien visade att nervtätheten i hornhinnan var lägre hos de med typ 2-diabetes. Den var ännu mer reducerad hos de typ 2-diabetespatienter som haft sjukdomen en längre tid.
”Genom ett samarbete mellan en svensk forskargrupp och forskare i Tyskland, Italien och Norge har en metod utvecklats för att skapa bilder i tre dimensioner av hornhinnans nerver. Undersökningen tar bara tio minuter och medför inga obehag för patienterna. Gruppen har utvecklat ett automatiskt analysprogram som gör att metoden kan användas i den vanliga sjukvården. Mikroskopundersökning av hornhinnan förekommer internationellt men Skellefteå-studien är den första i världen som använder hela den nya metoden för att bedöma graden av nervskada vid diabetes”, skriver Umeå universitet.
– Det finns goda förutsättningar för att denna nya diagnosmetod ska kunna introduceras brett i sjukvården, säger Olov Rolandsson.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Investigative ophtalmology & visual science.
