Stadsmissionen: ”Allt fler människor söker vår hjälp”

Anställda på Stadsmissionen i Skellefteå vittnar om att situationen för hemlösa i staden har blivit svårare. De säger att bostadsbristen lett till att de har fler besökare hos sig som under långvariga perioder inte har någonstans att sova.

Not Found2016-05-16 07:15

2012 var 170 människor hemlösa i Skellefteå enligt socialstyrelsens definition.

Läs också: Emma, en av Skellefteås hemlösa: ”Sex kan kännas som ett krav för att få sovplats”

I samband med det sa Staffan Näslund, dåvarande avdelningschef på socialkontoret i Skellefteå Kommun, att Skellefteå "I princip inte hade några uteliggare" (Norran 1/3 2012). De som var hemlösa hade stödboende, bodde hos släktingar eller hos en kompis.

Den bilden har under åren förändrats. 2014 rapporterade Norran om att det fanns ett tiotal personer som var akut hemlösa och som om de inte lyckades hitta en kompis eller familjemedlem att sova hos, sov under bar himmel (Norran 30/9 2014) .

Hans Marklund är inne på sin sista vecka som föreståndare på Stadsmissionen (gick i pension 29/4). Han berättar att deras bild är att situationen för hemlösa, successivt blivit sämre.

– Vi har aldrig tidigare haft besökare som varit utan boende så långvarigt som vi har nu, säger Hans Marklund.

– Och om det finns de som kommer till oss, så finns det ännu fler som inte söker sig till oss.

Bostadsbristen i Skellefteå anges som ett av skälen till att fler saknar eget boende. Anders Eskilsson är bostadskonsulent på Skebo och han berättar att bostadsmarknaden i Skellefteå bara på några år har förändrats.

– Vi har helt plötsligt kastas in i en bostadsbrist, säger han och fortsätter:

– För tre år sen tog det enstaka månader att få en lägenhet, nu tar det enstaka år.

Han berättar att Skebo hade runt 1100 tomma lägenheter när han började 2001.

– Nu flyttar någon in i samma sekund som en lägenhet blir tom, säger han.

Hans Marklund på Stadsmissionen tycker att det borde finnas ett härbärge för akut hemlösa i kommunen. Det vill säga de som inte har någonstans att sova för natten.

– Med tanke på hur situationen ser ut, där fler och fler saknar eget boende, så borde det ju finnas, säger han.

Katarina Larsson jobbar även hon på stadsmissionen och har gjort det i 13 år. Hon håller med Hans Marklund om att det borde finnas ett boende för akutfallen.

– I vintras hade vi till exempel två besökare som inte hade någonstans att sova. Det enda jag kunde hjälpa med var två sovsäckar, säger hon.

Hon säger att hon är upprörd över att fler sover ute och frågar sig om Skellefteå är på väg mot en normalisering.

– Det är 2016 i en stad som Skellefteå och det jag kan hjälpa till med är två sovpåsar, grillkorv och säga: "gå till en grillplats och värm er i elden". Och det här var mitt i vintern, säger Katarina Larsson.

Pär Åhdén är avdelningschef på socialkontoret, som ofta är kommunens sista utpost för människor som farit illa. Han säger att de just nu håller på med en sammanställning över hemlösheten i Skellefteå. Den ska vara klar i höst.

– Det är svårt att ha en uppfattning om det är en förändrad bild innan kartläggningen är klar. Men det har ju inte blivit enklare med bostäder, säger han.

Har ni tillräckligt med resurser för att möta behovet i Skellefteå?

– Vi har de pengar vi har och de använder vi på allra bästa sätt, säger han.

Men har ni tillräckligt med resurser?

– Ja, det tycker jag.

– Vi gör så gott vi kan med de resurser vi har för att hjälpa människor i behov. Ibland upplever jag att vi får mer skäll än tack för de insatser vi gör. Det tycker jag kan kännas lite oförtjänt. För det finns ju ingen som jobbar med utsatta människor lika mycket som vi, säger Pär Åhdén.

Men på Stadsmissionen i Skellefteå, upplever de att frågan inte prioriteras av kommunen.

– Vi upplever att allt fler människor söker vår hjälp när kommunen inte kan tillgodose deras behov, säger Katarina Larsson.

Socialkontorets tre boendestöd

För det första har kommunen ett stödboende för hemlösa med dagpersonal. Det är till för de som för tillfället har behov av denna insats. På boendet får man bo i upp till tre månader. Sammanlagt finns det plats för sex personer.

Kommunen har också sju jourlägenheter som är till för akuta behov. De ska fungera som ett kortvarig boende i väntan på permanent lösning.

Det finns också något som kallas övergångskontrakt. I praktiken innebär det att kommunen tar ett stort ansvar gentemot hyresvärden och går i god för hyresgästen. – Man kan säga att vi hyr ut i andra hand, säger Pär Åhdén som avdelningschef på socialkontoret. I nuläget har kommunen 85 övergångskontrakt. Fungerar det under ett år så kan hyresgästen få överta förstahandskontraket.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om