Rapporten är indelad i fem sektioner: Resultat, behörighet- och legitimation, löner, resurser och likvärdighet. Bäst till ligger kommer när det gäller löner, där de placerar sig som nummer 78. Och därefter är det resurser där de hamnar som nummer 121. Men för resterande tre rankningar är Arvidsjaur i botten. Annette Rylén, skolchef i Arvidsjaurs kommun, menar att det är fokus på avgångselever som leder till kommunens dåliga placering.
– De här resultaten grundar sig på 2014 och då hade vi en avgångsgrupp på bara 60 elever. Då slår det ganska hårt när man har flera parametrar som grundas på resultat och behörighet till gymnasiet, säger hon.
Behörighets- och legitimationsrankningen vad gäller kommunens lärare leder Arvidsjaur till en låg placering, plats 264. Dock blir det ännu sämre vad gäller resultat och likvärdighet, det vill säga andel elever som uppnått målen i andra ämnen samt andelen avgångselever med behörighet till gymnasiet. Likvärdighet visar på stora skillnader mellan behörighet vad gäller pojkar och flickor i kommunen. Nyinvandrade, det vill säga personer som kommit till Sverige de senaste fyra åren, har inte räknats in i statistiken.
– Vi hade låga resultat när det gäller avgångseleverna förra året. Då var det bara 60 elever så det innebär att varje elev motsvarar nästan 2 % och då slår det hårt mot en liten kommun. Man måste titta över tid och det är det vi försöker göra, säger Rylén.
Huruvida rapporten ger en korrekt bild av skolsituationen i Arvidsjaurs kommun är hon delad till.
– Det ger inte hela bilden, men det ger en del av den. Vår paradgren är SKLs öppna jämförelser, mjuka värden. De senaste 3-4 åren ligger vi över alla liknande kommuner, över riksgenomsnittet, att elever känner sig trygga och liknande. De här faktorerna som de har valt ut ger ju resultat som gör att det inte ser bra ut.
Malin Johansson/NN