Så sade politikerna om skolmaten. Julmust ska utredas.

Maten i skolan engagerade många i ungdomsfullmäktige. 80 motioner gick till nämnden för support och lokaler och nu har politikerna bestämt svaren. Här kan du läsa om allt som handlade om skolmat.

Skola och utbildning2016-04-27 08:00

De 80 motionerna innehöll ofta flera förslag, så totalt blev det över hundra idéer som politikerna tog ställning till. Norran har läst alla förslag och summerar här hur det gick.

Mellanmål

Från Björnåkerskolan i Burträsk kommer ett förslag om gratis mellanmål till alla elever. Det anses orättvist att bara elever som har skolskjuts får mellanmål. Om alla fick mellanmål skulle det ge mer energi, mera fokus på plugget, eleverna skulle lära sig mer, de skulle få högre betyg, de skulle komma in på det gymnasieprogram som man vill och få ett jobb man vill ha, skriver eleven.

Trots de goda argumenten avslogs förslaget. Att ge alla elever mellanmål skulle kosta 11 miljoner per år och det anses för dyrt. Även från Brännan-, Norrhammar- och Sörböleskolan kom förslag om mellanmål.

Läs också: Så gick det med  förslagen som handlade om skolans lokaler. 

Förslag om frukost kom från Örjansskolan. Eftersom det skulle kosta minst 11 miljoner att införa till alla, avslås det av politikerna.

Från Norrhammarskolan kom förslaget om efterrätt då och då. Eleven skriver "efterrätten behöver kanske inte vara jätte "fancy" men bara nåt lite extra". Förslaget avslås dock, eftersom måltidsavdelningen vill satsa alla pengar på huvudrätterna.

Från Sörböleskolan kommer förslaget om mjukt bröd och pålägg varje dag, så att man kan äta sig mätt på mackor om skomaten inte gillas. Måltidsavdelningen svarar att det skulle kosta 11 miljoner per år och man vill hellre satsa pengarna på maten.

Förslag till menyn

Mängder av förslag om menyn har kommit in, de var från Byske-, Ursviken-, Brännan-, Kanal-, Norrhammar-, Sörböle, Lövånger- och Bolidenskolan samt Anderstorpsgymnasiet.

Det föreslås fler alternativ att välja på, mer "vanlig mat" som är mindre konstig, mindre fisk, mindre vattniga soppor, återinför fil, mindre "vuxen smak" på maten, höj anslagen till skolmaten, den smakar billigt" , mera pizza, mera kött.

Samtliga förslag avslås, eftersom det finns ett matråd på varje skola och det är där som eleverna ska ta upp synpunkter.

Från Byske beviljas dock förslaget att man vill ha fler alternativ, eftersom det redan är på väg att införas.

Från Ursviksskolan kom förslaget att skolmat som blir över på dagarna ska skänkas till invandrare. Det avslås eftersom mat som stått uppvärmd inte längre får serveras enligt livsmedelslagen.

Julmust prövas

När det gäller måltidsdryck har flera förslag kommit in, då det önskas äppeldryck, juice och liknande. (Sörböleskolan, Balder- och Anderstorpsgymnasiet). Samtliga avslås, då kommunen enligt sitt kostpolitiska program inte ska servera söta drycker i skolan.

En öppning ges dock till förslaget om julmust. Eleven som skrev förslaget tycke att det skulle göra "julbordet mera juligt". Måltidsavdelningen har svarat att två glas julmust per elev skulle kosta 65 000 kronor och innebära att personal ska lyfta och hantera 4,4 ton. Dock ska det diskuteras med skolan inför nästa upphandling om det är något man vill betala för.

Brickor tillbaka

Från flera skolor kommer förslag om brickor (Norrhammar, Baldergymnasiet, Anderstorpsgymnasiet). Eleverna vill ha tillbaka brickorna eftersom man då kan ta med allt till bordet på en gång, och slippa gå flera vändor. Dessutom anses det bli mindre spill och kladd på borden. Det skulle vara "fett smidigt" som en elev skriver.

Förslagen avslås dock eftersom diskningen av brickorna belastar miljön genom förbrukning av vatten, el, diskmedel.

Vegetariskt, slopa Jörnsmaten

En elev har frågat om man måste vara uttalad vegetarian för att äta av det vegetariska alternativet. Svaret från politikerna är att vem som helst får välja den maten.

Från flera skolor föreslås att man ska ha lokalt lagad mat. En elev skriver "när de sista klasserna kommer till maten har den stått framme så länge att den blir lite skum. Eller också är den så nyss framtagen att den inte hunnit tina klart".

Där är svaret att det finns ett politiskt beslut om att det mesta ska göras i Jörnsköket, men att det är på väg att luckras upp i takt med att nya skolor byggs. De får egna kök och mat som lagas på plats.

Större glas, märka maten

Ett förslag som delvis gick igenom handlar om större dricksglas. Eleven skrev att i dag så fyller många 3-4 glas på en gång så de ska slippa gå tillbaka och ta mer. Då smutsar man ner onödigt många glas. Måltidsavdelningen säger att mindre barn inte skulle kunna hantera större glas, men man provar gärna i en gymnasieskola.

Ett förslag från Anderstorpsgymnasiet bifalls, det handlar om att märka upp maten i salladsbuffén så att allergiker ska veta.

Ett förslag från Baldergymnasiet beviljas, det handlar om att se över så att mat inte blir slut innan alla elever har ätit.

Närodlat och trångt

Från flera skolor kommer förslag att skolan ska servera mer närodlad mat för jordbrukets skull. Där är svaret att 22 procent av allt som serveras kommer från de fyra nordligaste länen, vilket anses vara bra nivå. Många ingredienser är sådana att de inte går odla eller producera lokalt.

Andelen ekologiskt på tallrikarna är 14 procent.

Från Sörböleskolan kommer klagomål att matbespisningen är för liten. I bland får eleverna sitta på golvet eller i korridoren. Måltidsavdelningen ska ta en diskussion med skolan om det.

Det har gjorts

Fakta om skolmaten är att soppa istället för fil infördes från hösten 2015, och ska nu vara infört på alla skolor.

- Det var ett önskemål från tidigare ungdomsfullmäktige, säger Tomas Teglund.

- Att vi infört två rätter att välja på är också ett reslutat av elevernas förslag, tillägger han.

Han tror att dessa förändringar slagit väl ut. Det var bara ett förslag som kom in där det krävdes att fil skulle komma tillbaka.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!