Så kan effekterna bli av arkeologernas fynd

Bryr sig beslutsfattarna om vad arkeologerna kommer till för slutsatser? ”Givetvis inte alltid, men framförallt vid vägdragningar kan vi faktiskt påverka”, säger Ola Nilsson.

När Botniabanan byggdes togs det stor hänsyn till naturintressen. Ola Nilsson har som arkeolog varit anlitad vid många tillfällen där vägar och järnvägar ska dras fram. I Dalarna har han tillsammans med bybor lyckats få beslutsfattarna att bevara en anrik majstång.

– Vägsträckningen flyttades en liten bit. Det är lättare att kunna påverka när det handlar om vägar än om dragning av järnvägsräls.

Vid ett samtal i Lövångers kyrkby får de tre arkeologerna Lena Berg Nilsson, Ola Nilsson och Lennart Klang frågan om de genom yrket gjort några stora okända fynd.

Silverfynd

Lena Berg Nilsson har ett stort intresse för gamla gruvområden.

– Jag har bland annat upptäckt silversmältplatser kring Sala som inte varit kända sedan tidigare. Kring Nasafjäll har jag också gjort intressanta upptäckter.

Lennart Klang berättar om tidigare okända stenåldersbyar han hittat i Norrbotten.

– På 1970-talet hittade jag också lämningar från hel by i Småland som övergavs på medeltiden.

Stenåldern

Ola Nilsson var med om att hitta tre jättestora stenåldersboplatser när Mälarbanan byggdes. Är det då främst tekniska hjälpmedel man använder för att hitta något intressant?

– Det kanske viktigaste för oss är att vi har vanan av att kunna läsa av terrängen. Att vara uppmärksam med sina ögon är oerhört viktigt, säger Lennart Klang.

Arbetet i skogarna kring bland annat Robertsfors och Lövånger anser de vara intressanta. Men några riktiga ”kioskvältare” till fynd har inte gjorts.

– Det har vi inte heller räknat med, säger Lena Berg Nilsson.

 

Mer från Nyheter

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen