Fredag kväll. Kyrkan i Sorsele var fylld. Orsa spelmän fanns på plats förstärkt med, enligt presentationen ”Sveriges bästa dragspelare” Bengan Jansson.

– Benny Andersson hade annat för sig, han satte New York före Sorsele, men det gjorde inte vi ... var en bejublad öppningsreplik från Pererik Moraeus som skötte pratet.

Dessa fantastiska spelmän. Traditionsbärare, födda med musik i ådrorna, matade med musik i bröstmjölken, uppväxta med spelmanstraditioner i generationers generationer.

Man skulle nog kunna påstå att Orsa är naveln för svensk spelmanstraditon.

Under en och en halv timme kom Sorsele kyrka att fyllas av deras toner. Leif Göras upphovsmannen till den kända låten Annas visa, visade hur den skulle framföras. En smäktande, suggestiv, nyanserad låt som sög tag i publiken från första ton.

Orsa spelmän och inte minst bröderna Moraeus berättade att de förstås ärvt spelsättet. De lyfter gamla låtar som i sin tur lyfter människorna bakom. Det var en sådan låt, efter spelmannen Blecko-Anders, som 1987 förde dem samman med kompositören och musikern Benny Andersson.

Låten, en vild, otämjd sådan, plockar med all tänkbar tydlighet fram en fiolspelares förmåga.

–Benny kom fram till oss, frågade vad det var för låt, säger Pererik Moraeus. Sedan frågade han om vi ville göra en platta med honom. "Kan vi väl", svarade vi.

Fredagskvällens program varierades. Bengan Jansson och Calle Moraeus gjorde ett eget pass med roliga sånger av vissångaren och textförfattaren Stefan Demert, och läste några av hans limerickar.

Det finns låtar för alla sammanhang. Vanligast är väl de som beskriver arbete och vardag, men Leif Göras låt till sin dotter Karins konfirmation är ett sugande vackert, sakralt musikstycke som ska omnämnas.

Fenomenal fingerfärdighet har han ju, Calle Moraeus och applåderna efter hans mästerliga fiolhantering i stycket Fjortingen ville aldrig ta slut. Publikfavorit nummer två blev Koppången, den melankoliskt vackra melodin som skrivits av Per-Erik Moraeus.

Stående ovationer och flera extranummer gav kvitto från en nöjd publik.

Folkmusik i Sorsele är efter 20 år ett invant begrepp, och därför fanns alla åldrar representerade i publiken. En dag med spelmansstämma, seminarium, visor och dans återstod av veckan. Sedan är det definitivt slut.

Trägen har vunnit. Nu återstår att se vad som efterträder denna årliga veckosatsning. Något måste det bli. Annars riskerar tomrummet att bli alltför stort.

Publicerad2009-09-28 09:58