Att ledningen skulle ha skyllt ifrån sig dåliga resultat känner inte Rylén igen. Inte heller att samarbetssvårigheter skulle vara ett problem för anställda vid lönesamtal.
– Jag har ju knappast varit med på de mötena, så det måste stå för Patrik. Känner man att man inte når fram till sin chef, så är det mig man ska tala med. Det finns den rutinen att kan man gå ett steg högre upp, och jag har inte fått något klagomål från någon enskild anställd när det gäller hur deras chef har genomfört ett lönesamtal, säger hon.
Kommunchef Kerstin Olla Grahn menar att samarbete är en parameter som ofta finns med i alla typer av lönekriterier.
– Men den finns ju absolut inte för att markera surt från en arbetsgivare, säger hon.
Ledarskap
Parallellerna som Patrik Nilsson drar mellan ledarskap inom fotbollsvärlden kan inte skolchef Rylén riktigt ta till sig.
– Jag är jättedålig på både hur han jobbar med sitt fotbollslag och vad det nu är så jag har jättesvårt att kommentera det, säger hon.
Grahn säger vidare att en kommun är en komplex organisation och att det ibland uppstår problem inom olika verksamheter, och att det som nu uppmärksammas varit känt en längre tid.
– Det är ganska massiva insatser som är insatta med personalkontoret, personalkonsulenten, företagshälsovården och så vidare. Det är ju för att kommunen har en god vilja och ett gott syfte att lösa upp det här som finns. Och sådant kan ta lång tid och då blir det också en smärtsam process i verksamheten, och det har vi ju förståelse för, men det är på något sätt sådant som vi måste över.
Inga klagomål
Några klagomål från personal kring lönesamtal i samband med sin chef har skolchef Annette Rylén inte fått, faktiskt så har hon inte fått några klagomål alls.
Har du fått några generella klagomål kring ledningen från personal?
– Inte till mig.
Det gjordes en medarbetarenkät som presenterades i juni 2014, och nyligen färdigställdes ännu en för 2015. Resultatet ska enligt uppgift vara lika illa när det gäller kritik gentemot ledningen. Har inget hänt på snart två år?
– Vi har jobbat med den här frågan sedan 2014. Vi jobbar med personalen, vi jobbar med cheferna, tillsammans med vår företagshälsovård. Och det gör vi helt enligt rutinerna för ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Det har ju gått rätt lång tid, borde det inte vara större skillnad mellan enkätresultaten 2014 och 2015?
– Jag tycker att det är skillnad.
På vilket sätt?
– På det sättet jag ser hur cheferna verkar, hur vi jobbar, olika grupper på skolan, vad de säger, vad personal tycker. Så det är skillnad.
På Tallbacka verkar de ju inte uppleva någon skillnad, med tanke på skrivelsen?
– Jag vet inte vilka du har pratat med, jag måste bara titta på när jag har varit på Tallbacka, hur uppfattar jag personalen, hur är de när jag är där på besök, vad får jag för information, vad ser jag, vad händer. Jag kan ju bara ta till mig det.
Skrivelsen, som vid intervjun benämns som önskelistan, menar skolchef Annette Rylén menar innehåller jättebra saker.
– Så där ska man vara som chef. Ja önskelistan. Så här vill vi att en chef ska vara.
Skrivelsen avslutas: En förändring måste till om den här organisationen ska fungera och överleva. Är inte det ganska tydlig kritik?
– Det är den enda linjen där man kan läsa någon kritik, det andra är ju bra saker.
Men facken har i sin skrivelse nämnt att det som beskrivs är ett arbetsmiljöproblem. Borde man då inte tittat på den igen och tänka att det här är sådant som de vill ha ändring på?
– Vi jobbar enligt våra rutiner och har gjort hela tiden, precis som jag svarat på frågan förut. Sedan måste man ju samverka kring det. Det är ju inte en person som ändrar på allting. Det bygger på att man samarbetar.
Malin Johansson