Kan förlängas. Ett nytt järnvägsspår var på plats sjätte juli i år. Foto: Ulrika Andersson.
Den nuvarande hamnen har ett vattendjup på 8,5 meter, till den faktiska botten är det en halvmeter till. Det innebär att riktigt stora båtar inte kan lasta fullt.
– Det är sällan båtarna lastar fullt här. De som gör det är 120–130 meter långa båtar. Resten åker till andra hamnar för att lasta mer, säger hamnchef Lars Widelund.
Snabb utveckling
Hamnen var byggd 1913 för mindre båtar med laster på 6 000 ton och har byggts ut successivt. Sedan år 1990 har båtstorleken ökat stadigt.
– De senaste två åren har utvecklingen formligen skenat, säger Lars Widelund.
I dag räknar han med ett snitt på 13 000 ton per båt. Anledningen till att storleken ökar har att göra med svaveldirektivet som gör att båtarna bara kan gå på lågsvavligt diesel vilket innebär dyrare bränsle. Därmed behövs stora båtar för att det ska bli lönsamt.
Trångt i hamnen
Eftersom godsmängden inte har ökat, och inte heller antalet fartyg betyder det att färre tar mer. Det innebär i sin tur att det krävs större upplagsytor vid varje lossning och lastning för att rymma större mängder gods.
– Ibland kan vi inte parkera våra bilar här, säger Lars Widelund.
Nu vill han utveckla en ny hamn på kommunens mark på norra sidan av viken.
– Där finns utrymme för upplag och framför allt vattendjupet. Förhoppningen är att det ska ge mer trafik, säger han.
Långsiktig satsning
Han tror att båtar i storleksordningen 200–250 meter långa, 35 meter breda och som kan lasta för 13,5 meters djup kommer att bli aktuella framöver.
– Ingen press, men det vi gör på norra sidan ska påverka hamnutvecklingen närmaste 30 till 150 åren, säger Lars Widelund.
Tanken är att använda marken söder om Näsuddsvägen och fylla ut strandlinjen.
Dessutom finns planer på en ny längre kaj – i dag finns Jubileumskajen som är 230 meter lång och Handelskajen som är cirka 300 meter lång.
Behövs pengar
Sammanlagt handlar det om investeringar på cirka 200 miljoner kronor. Allt ska finansieras av hamnverksamheten.
– Jag vill betona att inga beslut är fattade än. Det är långa ledtider på det här, säger Lars Widelund.
Hamnarna i Holmsund och Piteå är stora konkurrenter till Skellefteå, som i dag gör ett nollresultat och utrymmet för investeringar är litet.
– Men det här är en fråga om vi ska vara kvar eller inte – ska vi dö sotdöden eller hitta ett konkurrenskraftigt koncept? Vi har en vikande trend senaste åren. Skälet är kanske att vi inte gjort dessa investeringar tidigare. Samma idéer kring norra sidan fanns redan på 1920-talet och 1974 gjordes också en utredning om det. Vi kanske borde ha satsat tidigare, säger han.
Är det inte ett vågspel?
– Vad är inte ett vågspel i dag? Vi måste ha ett mål. Om vi inte utvecklar hamnen hur skulle vi då kunna bli 80 000 invånare. Vi måste få hit fler arbetsplatser. Vi måste få ett driv. Det är oattraktivt att lägga sig ned och dö, säger han.
Hur tror du framtiden för sjöfarten ser ut, med tanke på att allt mer går på väg och på järnväg?
– Jag är förstås färgad men vi tycker att sjöfarten är bäst för transporter av stora volymer. Vattnet är dessutom en gratis infrastruktur. Men det är osäkert om samhället anser det eftersom man subventionerar bil och tåg, säger han.
Han ifrågasätter om kostnaderna för järnvägens underhåll verkligen belastar lasten. Och om den tunga trafiken verkligen bär sina kostnader för slitage och snöröjning på vägarna.
– Vi finansierar själva isbrytningen med våra intäkter, säger han och tillägger.
– Jag skulle vilja att det blev konkurrensneutralitet mellan transportslagen, säger han och sätter sitt hopp till regerings nya maritima strategi.
Plus för stuveri
Lars Widelund tror att satsningen också kommer att locka etableringar till området. Redan nu har han åtta–nio intressenter, varav minst två ”har någon bäring”. Exakt vad det handlar om är vill han inte berätta i nuläget, förutom att det rör sig om lager och distribution.
– Det är inte stora arbetsplatser med många anställda, men det ger vårt stuveribolag en bredare bas att stå på, säger han och pekar på det stora blå lagertältet som numera finns på norra sidan vid strandkanten.
– Det är ett till likadant på gång, säger han.
Ny väg
Redan nu har man börjat bygga ut nya järnvägsspår till Näsudden och Lars Widelund hoppas kunna stänga ned Näsuddsvägen för privat trafik nästa år. En alternativ väg är tänkt att byggas istället.
Han tror att det dröjer två till fyra år innan de vet om de vågar ta de stora investeringarna. Alternativet på sikt blir annars avveckling av hamnverksamheten.
Hittills har kommunen enbart tagit beslut om muddring. Där väntar de på besked från Miljödomstolen om muddermassorna får användas på norra sidan.
– Fram till 2018 kommer vi att arbeta fram ett underlag som politikerna kan ta ställning till, säger Lars Widelund.
Ska vi dö sotdöden eller hitta ett konkurrenskraftigt koncept?
Byggs vid muddring. Lars Widelund vid strandkanten som ska fyllas ut och bli kaj på norra sidan. Foto: Ulrika Andersson.
Foto: Ulrika Andersson.