Förra året, när ett drygt 50-tal gäss sattes ut var fem av fåglarna försedda med sändare. I år sätts inga sändarförsedda fåglar ut. Projektledare Niklas Liljebäck på Svenska Jägareförbundet har varit i utsättningsområdet en tid och rekognoserat. Han har sett några fjällgäss.
– Men de är svåra att upptäcka den här tiden, säger han.
Tidigare i år
Förra året gjordes utsättningarna senare på sommaren. Överlevnadsgraden var hög men man noterade att många fåglar gav sig iväg nästan direkt de var utsatta. Bland annat gav sig en fågel iväg till norska kusten redan andra dagen efter den släppts fri i Arjeplogsfjällen.
Nu sätts fåglarna ut lite tidigare, i hopp om att de ska stanna kvar lite längre, och präglas på området. Av de 63 som sätts ut är tio fjolårsungar och resten födda i år. Niklas Liljebäck hoppas på att det ska gå bra i år också. Han noterar att det finns både örn och annan rovfågel liksom räv i området.
– Men det är också gott om sork (gråsidingar) och lämmel, så jag hoppas att fjällgässen lämnas i fred, säger han.
Ryska gäss
Projekt Fjällgås drivs av Svenska Jägareförbundet tillsammans med Nordens ark och finansieras av anslaget från det svenska åtgärdsprogrammet och med bidrag från stiftelser och andra organisationer. Årets utsättning består av gäss som kommer från samma avelspopulation som tidigare, det vill säga ryska fjällgäss. Anledningen till att man inte förser fåglar ur årets utsättning med sändare har med kostnaden att göra.
– Fyra sändare som användes vid utsättningen i fjol fungerar fortfarande, och det kostar pengar varje gång de sänder, säger Niklas Liljebäck.
De sändarförsedda fåglarna har dock bidragit till en hel del kunskap.
– Gäss flyger mer än man tror, säger Christer Larsson vid Nordens Ark.
– De flyger säkert 50-60 mil på en dag.
Bertil Sundkvist