Det handlar om all elförbrukning hos kommunen; kontor, äldreboenden, förskolor, skolor, badhus, hockeyrinkar och annat. Inte bara i Skellefteå för övrigt, utan även hela Norsjö och Malå kommuner.
Affären gäller 2015 och handlar om att "Utföra handel och leverans av el ". Ordervärdet blev cirka två miljoner. Utöver denna kostnad ska kommunerna betala det elpris som Nord Pool kan erbjuda.
Skellefteå Kraft kunde inte erbjuda ett nog lågt pris för denna förvaltning, och affären gick till Energiförsäljning Sverige AB. Det fanns tre anbudsgivare.
Endast tjänsten var på anbud
– Notera dock att det är en tjänst vi köpt, säger André Söderlund, inköpschef på Skellefteå kommun. Det här påverkar inte var elen i grunden produceras.
Enligt lagen om offentlig upphandling ska man välja den som erbjuder det ekonomiskt mest fördelaktiga avtalet.
– För kommunen blev detta mest fördelaktigt, och därmed också för våra medborgare, säger André Söderlund.
Skillnaderna i anbuden är stora (se fakta). Energiförsäljning Sverige AB värderade riskerna betydligt lägre än Skellefteå Kraft gjorde.
Ekonomisk risk?
Vad händer då om de kommer på obestånd?
– Det bolag vi gör affären med ska ha ekonomisk kapacitet att klara den. Det var ett krav i upphandlingen, och något vi bedömer att de klarar, säger André Söderlund.
– Bolaget har bland annat uppdrag åt Malmö stad, Stockholms stad och Norrbottens läns landsting, tillägger han.
Den mängd el som ska köpas under året är cirka 120 gigawattimmar. Vid ett pris på en krona per kWh handlar det om 120 miljoner kronor.
Nu blir alltså en ny aktör ansvarig för att dessa köp görs så smart som möjligt.
För första gången sedan Skellefteå Kraft bildades (år 1906) ska det inte vara huvudleverantör åt sin egen ägare.
Vill ha full kostnadstäckning
Hur kom det sig då att Skellefteå Kraft inte hängde med i affären med Skellefteå kommun? Frågan går till Christoffer Svanberg, affärsområdeschef på marknad.
Han säger att det förra avtalet (som gällt i fyra år) var för lågt prissatt, och att effekten på resultatet blev svagt negativt. Bolaget hade alltså större kostnader än intäkter.
– Den här gången ville vi ha kostnadstäckning. Marginalen handlar främst om en riskpremie ifall kommunerna köper mer eller mindre el än vi kommit överens om.
– Köper de mindre, vilket var fallet i förra avtalet, så har vi tingat el till ett visst pris att sälja och så blir det inte affär. Då står vi där med kostnaden.
– Även om kunden förbrukar mer el än väntat kan vi få extra kostnader. Då måste vi köpa upp el för att sälja extra. Den blir ofta dyrare än den man köper mera långsiktigt, säger Christoffer Svanberg.
Så går elhandel till
De flesta kraftbolag i Sverige levererar all sin produktion till en elbörs som heter Nord Pool Spot. Det gör exempelvis Skellefteå Kraft.
Allt de kan sälja i egna avtal köper de sedan "tillbaka" och säljer till "sin" kund.
Den övriga elen kan säljas av andra bolag.
Härär mera information om LOU, Lagen om offentlig upphandling.
Härär lagtexten.
Härär hemsida till Skellefteå Kraft.
Härär fakta om Skellefteå Kraft
Härär hemsida till Energiförsäljning Sverige AB
Härär fakta om Nord Pool
Härär hemsida till Nord Pool