Översikt. Översiktsbilden visar hur Sidsjö är uppbyggd. Enligt Linus Andersson påminner det om Umedalen.
Den bekante heter Hans Bark, en Sundsvallsbo med entreprenörsanda. Han gick förbi det förfallna området där det tidigare varit ett mentalsjukhus och tänkte att det var synd att ett sådant fint område skulle förfalla. Men att köpa och rusta upp en stadsdel är inte billigt. Bra att få dela ansvaret med någon, som den gode vännen Linus Andersson.
40 miljoner kronor
Den 1 maj 2005 undertecknades kontraktet. Hans Bark och Linus Andersson köpte via sitt bolag Sidsjö Fastigheter området av Sundsvalls kommun för 40 miljoner kronor. Det var 22 hektar mark och 35 kvadratmeter lokaler. Många väldigt nedgångna.
– Området påminner ganska mycket om Umedalen så som det såg ut tidigare, förklarar Linus Andersson.
Fem dagis
Från början hade de bara två hyresgäster, Sundsvalls kommun och Migrationsverket. Men allt eftersom renoverades lokalerna och nya hyresgäster tillkom. Nu finns i området Sidsjö fem dagis, två grundskolor, ett hotell, kontor och ett seniorboende. Sammanlagt bor eller huserar drygt 1 000 personer i lokalerna.
Linus Andersson åker ned till Sidsjö ungefär en gång varannan månad för möten med Hans Bark och för att få en bild av läget.
– Nästa steg är att renovera en av bostadslängorna som Migrationsverket varit i. Sammanlagt är det tre längor som ska bjudas ut till försäljning, berättar Linus Andersson.
Vad är det som gör att du vågar och vill satsa så mycket pengar och tid på det här?
– Hans var så entusiastisk för projektet. Han såg möjligheterna – att det vore en skam om det inte gjordes något åt det. I grunden är det oerhört fina hus.
Kan du räkna hem insatsen, går du med vinst nu?
– Det är lite kamp kvar än innan investeringen är säkrad. Men det är inte min drivkraft – det är för långt bort. Det vore trevligt om jag tjänade något på det här, men det är inget jag ska hoppas för mycket på. Jag tycker bara att det är vettigt att göra något av området.
