Dåtid. Diamantborrning 1936.
10 december 1924 upptäcktes en fyndighet med hög guldhalt som även innehöll koppar, zink och bly. Men malmen var komplex och det var svårt att utvinna metallerna. I maj 1925 bildades Västerbottens Gruvaktiebolag och Skellefteå Gruvaktiebolag.
– I början av 1930-talet bestämde man sig för att anlägga smältverket Rönnskär i Skelleftehamn för att hantera malmen, säger Jan Moström, affärsområdeschef på Boliden.
Det var också då som gruvföretagen slogs samman till Boliden AB.
– Under 30-talet lades mycket tid på prospektering. Kristinebergsgruvan började byggas under sent 30-tal och Laisvallsgruvan i början på 40-talet.
Tillsammans med stora aktörer som LKAB, Skega och Atlas Copco utvecklade Boliden sin brytningsteknik- och brytningsmetodik under 50- och 60-talet, vilket blev känt som ”The Swedish mining method”.
– Under 70-talet kom stora utmaningar under energikrisen och Boliden fick större konkurrens från andra gruvor med större metallinnehåll. Under 80- och 90-talet byggdes basmetallgruvor ut, framförallt i Sydamerika, säger han.
I samband med dammolyckan i Spanien 1998 i kombination med låga metallpriser stod företaget 2000 på rand till konkurs. Det blev en turbulent period med en tuff rekonstruktion.
– 2001 började det komma en stor efterfrågan på basmetaller, främst från Kina, vilket drev upp metallpriserna. Det gav Boliden en vitamininjektion.
2004 köptes en gruva och ett smältverk av finska Outocompo och i samband med detta blev företaget ”New Boliden”. 2006 investerade man i en utbyggnad av Aitikgruvan och 2012 startades Kankbergsgruvan i Bolidenområdet.
Nutid. Borrigg i Kankbergsgruvan i nutid.
Arbetartåg. Rönnskärs arbetartåg transporterade skiftlag mellan Skellefteå och Rönnskär i 28 år, mellan 1930 och 1958. Som mest fanns 18 hållplatser och tre stationer på den knappt 19 kilometer långa sträckan. I bakgrunden syns delar av anrikningsverket, vilket togs ur drift 1953. Även centrallaboratoriet som byggdes 1948 skymtas i bakgrunden. Foto: Boliden
Gjuter guld nu. Sverker Lundgren gjuter guldtackor med bland annat dåvarande handelsminister Ewa Björling som publik, 2014. Ungefär hälften av allt guld som framställs på Rönnskär kommer från återvinning. Foto: Boliden
Gjöt guld då. Arvid Norlund gjuter en 12,5 kilos tacka av finguld, 1951. Manuell gjutning av guldtackor pågick fram till 2003. Foto: Boliden
I labbet då. En tidig kopparanalys på Rönnskärs laboratorium. Foto: Boliden
Flygfoto då. Flygfoto över Rönnskär, 1929. Den stora centralskorstenen upprättades 1928, och var länge Europas högsta med sina 145 meter. Produktionen startade 1930, då 531 ton koppar, inklusive guld och silver, framställdes. Foto: Boliden