Thåström

Betyg:

Det som förvånar mig är så sammanhållen den här samlingen är, trots att den faktiskt täcker Thåströms 20 år som som soloartist över sex studioalbum, ”Singoalla” inte inräknat.

På samlingen med underrubriken, ”Thåström samlat 1989-2009”,finns inget från andra projekt från senare år som Peace, Love & Pitbulls och Sällskapet.

Jag har sett Thåström med Ebba Grön, med Imperiet och som soloartist. Få, om någon, artist i Sverige har en sådan fantastiskt magnetism live.

Och har någon tänkt att Thåström på senare år blivit allt otillgängligare. DN-journalisten Georg Cederskogs intervju som medföljer är inte bara lysande och öppenhjärtlig, utan också den första nya intervjun med ”Pimme” på sex år.

Faktum är att Thåströms maniska utstrålning i sina bästa stunder också finns på skiva . Thåström har en laddning, en nerv i sin sång, som gör honom helt unik. Thåström blir aldrig, aldrig slätstruken, utan som sämst på sina plattor – ointressant.

Här är 16 låtar som spänner över hans solokarriär. Visst, det går att diskutera ett par tre av låtarna, men sådana som ”Fan, fan, fan”, "Karenina” och ”Miss Huddinge -72” tillhör obestridligen de svenska klassikerna.

Publicerad2009-11-25 08:49