Mattias Alkberg

Betyg:

Det finns knappast någon musiker i Sverige som har en lika utpräglad fuck you-attityd och kommer undan med det som Mattias Alkberg (undantaget skulle vara kollegorna i Bear Quartet). Lulemusikern lyckas med det därför han har alla förutsättningar: han ser uppkäftig ut, han är nyckfull, han är tok-vänster, han hatar etablissemanget och gemena uppfattningar om hur saker och ting ska vara. Han är punk helt enkelt. Dessutom är han smart, poetisk (inte för att jag tror han bryr sig, men att människan inte fått en Grammis för sina texter är obegripligt) och kan konsten att bära fram sina budskap. Men framför allt har han känsla och en röst som lyckligtvis matchar det hela.

Med BQ har han testat alla möjliga musikaliska gränser, i eget namn har det i huvudsak handlat om skramlig punk. Tills nu.

”Nerverna” är mer rockabilly än punk – ibland helt renodlad med kontrabas och allt som i ”Döden byter upp sig”, ibland rockigare som i inledande ”Nya nya testamentet”.

Det är fortfarande Alkberg, det råder ingen tvekan om det, men han känns mer lättillgänglig än tidigare och fraseringen har blivit tydligare.

En smått förtjusande detalj är ”Visst vet du att jag skiter i allt?”, där han skrivit en svensk text till Weezers ”Buddy Holly” – som han även valt att arrangera om till en isande ballad. Personligen föredrar jag den här versionen.

Missa inte det här. Och missa för allt i världen inte Mattias Alkberg när han besöker Skellefteå 20 november.

Publicerad2009-10-21 10:28