Pintorpet i Arjeplog
Hur förmedlar man gångna generationers liv och upplevelser till dagens? Hur överbrygger man generationsklyftan? Räcker det med "hårdfakta", att berätta hur det var? Nej, knappast.
Då är det mycket bättre att göra som Barbro Bäcklund.
Hon har skrivit dokumentärromanen om sin farbror, Sverker Burman. Med betoning på både roman och dokumentär.
Berättelsen om arbetsstugan - pintorpet - i Arjeplog.
För en ungdom i dag är det förmodligen obegripligt; att det fanns sådana inrättningar. En stuga där barn från inlandets byar bodde och skolades, fjärran från sina familjer. Termin efter termin, år efter år, utan att komma hem annat än korta, enstaka stunder.
En stuga där de, under en fruktad föreståndarinnans hårda nypor, fick lära sig livets hårda skola: att bli luggad, att känna rädsla, att känna hat, men också växa i styrka.
Arbetsstugor fanns lite varstans, internat där avsides boende barn inhystes och formades, ofta med ärr i själen som resultat.
För mig, som själv rört mig i Arjeplogs och spanska sjukans historia, känns det faktiskt som en fortsättning på en spännande resa. Plassn, marknaden, Uddjaur, de stora avstånden.
Barbro Bäcklund målar upp en rik och levande bild av något som varit och som förtjänar att kommas ihåg. Det är lättläst, nära och innerligt.
Problemfritt är det inte, särskilt som Barbro berättar om verkliga människor. Främst farbrodern Sven som gick bort julafton 2005, 89 år gammal, men med en efterlämnad berättelse som Barbro blåst liv i, trots att den utspelade sig åren 1926-1930
Det är även en berättelse om andra, de som en gång styrde och ställde i Arjeplog. Som denna föreståndarinna som blev en sagans ondskeväsen - Pintorparhäxan.
Historien känns igen, alltid lika obegriplig.
Trots detta - balansakten mellan verkligt och diktat - lyckas Barbro Bäckman väl. Hon har skapat något mycket viktigt: ett levande vittnesmål för dagens människor att ta till sig. För att kanske begripa, åtminstone något litet, av det obegripliga.
Lokalt borde detta locka många läsare, men boken förtjänar mer än så.
Astrid – en mästare på spökhistorier
Recension av "Ingen rövare finns i skogen" av Astrid Lindgren.
Förtrollerskan från Florens
Recension av Salman Rushdies ”Förtrollerskan från Florens”
Mörkrets alla färger
Recenserad av:
Olle Lundqvist
Recension av ”Mörkrets alla färger” av Peter Robinson.

































