Hård konkurrens. Deras böcker må vara opersonliga men få mänskliga författare kommer nog att kunna konkurrera mot robotförfattarna.
Om bara 20 år kan jobb som kassabiträde eller maskinoperatör vara ett minne blott. Den slutsatsen drog nationalekonomen Stefan Fölster och forskaren Lars Hultman i sin debattartikel på DN Debattden 15 juni i år. Slutsatsen härstammar från en studie av Stiftelsen för Strategisk Forskning som i sin tur är baserad på en amerikansk metod. Metoden togs fram av forskarna Carl Frey och Mikael Osborne och gick ut på att duon kartlade arbetsmoment hos vanliga yrkesgrupper. Därefter fick experter på maskininlärning färdigställa hur lång tid det kommer krävas innan datorer klarar av uppgifterna lika bra. Eller bättre, rättare sagt. För till skillnad från människor kan robotar inte bli trötta. Bara utslitna och sedan utbytta.
Den svenska studiens slutsats blev att 2,5 miljoner jobb kan komma att försvinna eller bli digitaliserade i Sverige innan år 2035. Bland de 700 yrkena som granskades riskerar service- och tjänstmannayrken att påverkas mest. Stefan Fölster och Lars Hultman tror också att vi kommer märka av utvecklingen mer än exempelvis USA, eftersom ett flertal svenska industrijobb kan komma att automatiseras. Jobb som i dag utförs på manuellt vis. Yrket som tros försvinna snabbast är dock något helt annat. Stefan Fölster är nämligen övertygad om att fotomodellerna troligtvis kommer bli utan jobb först, just på grund av att det är så lätt att redigera och bygga fram visuella modeller med hjälp av datorer. Detta är dock inget nytt fenomen. Brukar du besöka klädsajter som exempelvis H&M kan du i deras onlineshop se hur datoranimerade modeller ser ut. Klädkedjan använder sig nämligen av datoranimerade kroppar på riktiga modellers ansikten. När det blev offentligt var det många som ifrågasatte företagets metoder, men representanter förklarade det hela med att företaget sparar både tid och pengar genom det arbetssättet.
Modebranschen är långt ifrån ensam att använda datorer för att kunna hålla ett snabbare tempo (och med det spara pengar). Även i den litterära världen har robotar eller datorers framfart börjat märkas av mer och mer. För drygt två år sedan kom nyheten om högproducerande robotar som varje vecka ger ut hundratals faktaböcker. Men böcker skrivna av robotar är kanske inte riktigt de mest innehållsrika och minnesvärda alster en läsare kan komma över. De flesta robotböckerna är nämligen baserade på artiklar och material från engelska Wikipedia. Dessa faktaböcker om relativt smala ämnen är heller inget man skrytsamt vill visa upp i bokhyllan eller på soffbordet. Böckerna håller en enkel utformning och det har till och med hänt att omslagsbilden föreställt något helt annat än valt ämne.
När det gäller robotböcker må omslagen i vissa fall och det låga priset kunna avslöja att författaren i fråga inte är en människa, men när det gäller artiklar publicerade över nätet eller i tidningar är det svårare. Enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journalism Practice, som Språktidningen(19 mars 2014) tagit del av, märkte inte testpersoner skillnaden på huruvida en sportartikel skrivits av datorer eller journalister. Även i Sverige har detta studerats, bland annat av Christer Clerwall, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet. Han lät 46 svenska studenter jämföra en datorskriven med en journalistskriven och visst fanns det skillnader. Den datorskrivna artikeln ansågs vara mer korrekt, trovärdig, informativ och objektiv men tråkig medan journalistens artikel fick utlåtanden som trevligare läsning, mer välskriven och bättre sammanhängande. Däremot så trodde 63 procent av deltagarna som läste den datorskrivna att den var just datorskriven, medan bara 44 procent ansåg att den journalistskrivna var författad av en människa.
Frågan är då vad läsarna rankar högre och hur framtiden kommer utformas? I en värld där effektivitet efterfrågas vinner robotar medan människor har andra goda egenskaper. Fast kanske ska du inte bry dig allt för mycket om den här texten. För vem vet, den kan ju vara sammanskriven av en dator stationerad på andra sidan Atlanten?
Roar sig. I Mexiko brukar robotar spela fotboll tillsammans.
Det var då. Under världens största datamässa i Sydkorea 1997 presenterades denna överdimensionerade modell av den tidens bästa dator. Mycket har hunnit hända sedan dess.