Återväxten av författare som kan förvalta Västerbottens litterära arv är god. Tidigare i år kom Mikael Berglund med en uppmärksammad roman och nu debuterar Stina Stoor från Balåliden utanför Bjurholm. Hennes första bok heter "Bli som folk" och innehåller nio noveller. För två av dem har hon redan fått pris, Umeås och Sveriges Radios novellpris.
De flesta av Stina Stoors berättelser målar fram en barndomsmiljö med pappor som tar stor plats, jagar från sovrumsfönstret och löser problem på okonventionella sätt. Den pappa som glömt att köpa present till dottern som ska på födelsedagskalas paketerar istället en groda. Mammor får mindre plats och har det inte alltid så lätt. "Hon var ofta arg så där, med ryggen bara, och ryggen mammas den kunde skugga hela solen som en hök".
Språket har dialektens ton, utan att det blir svårt att förstå. Där finns en dråplig humor men ibland också ett underliggande hot för att händelser ska kantra i lite kantstötta familjer. Två av novellerna om en äldre mans plötsliga död hör samman. Den ena har älskarinnans perspektiv, den andra barnbarnets.
I en intervju säger Stina Stoor att hon haft konfliktfyllda känslor inför Västerbottens inland och känt skam för sin uppväxt. Den som kommer från en mindre by med ett annat socialt liv än vad staden erbjuder kan ofta känna så. Jag gläds åt att hon erövrat självförtroendet att uttrycka sig på sitt eget sätt och ger röst åt andra erfarenheter.
Maria Eriksson