Storartat dokumentom stor kulturprofil

Dokumentär

Harry Schein är fortfarande ett namn som väcker känslor. Hans inflytande på svensk kulturpolitik är storartat. Filmen om hans liv är också storartad.

För det är mycket vi får lära oss om denna österrikiska invandrare som kom till Sverige som ensamkommande judiskt flyktingbarn.

Hans mamma skickade iväg honom till Sverige som 14-åring när nazisterna tog makten i Österrike.

Fram till dess hade Harry levt ett gott liv bland de välbeställda i Wiens kulturella kretsar.

Nu hamnade han som bonddräng i Småland och det var förstås en kamp.

Det intressanta med det här är också att han egentligen aldrig förlät sin mor fastän hon förmodligen räddade livet på sin älskade son.

Ett tidsdokument om hur en invandrare kan göra så mycket för ett land som Sverige.

Mamman avled själv i ett koncentrationsläger.

Harry Schein, en intelligent och välformulerad yngling, gjorde sedan karriär – en sagolik sådan.

Först utbildade han sig till kemiingenjör och tog över det familjeföretag han anställdes i. För att sedan sälja det med god förtjänst.

Harrys stora intresse var nämligen inte vattenrening. Det handlade om film, film och åter film.

Han fick gifta sig med sin drömkvinna, Ingrid Thulin, och startade också filminstitutet som på många sätt blev räddningen för svensk film i en tid när tv förutsågs stänga alla biografer.

Men när han byggde sitt monument, kulturhuset på Gärdet, blev det början till hans fall. Han hade inte filmens fotfolk på sin sida.

Han skaffade sig allt fler fiender och när den borgerliga regeringen tog över 1976 blev han entledigad.

Det var en kort biografi men det fina med den här filmen är att den ger dig en så nyanserad bild av den framgångsrike karriäristen.

Han var på många sätt en mycket ensam människa. Äktenskapet med den kända och mycket vackra Ingrid Thulin var på många sätt en chimär. Ett öppet förhållande där Harrys kärlek verkade vara större än livet själv. Hon var kanske den enda personen som fick honom att visa en mänsklig sida bakom den glättiga fasaden.

Jag känner att det här på många sätt är en viktig film. Ett tidsdokument om hur en invandrare kan göra så mycket för ett land som Sverige.

Det var egentligen bara en gång Harry inte förstod den svenska folksjälen. Det var när han anmälde SVT till Radionämnden för att de visade filmer med Åsa-Nisse. Då gav han sig på en figur som var fastgrodd i den svenska myllan. Allt från de skånska slätterna till den norrländska tallskogen.

Och den viss anknytning till Skellefteå hittar jag också. Ann-Kristin Hedmark sjöng en hyllningssång till Schein i samband med hans 50-årsfest.

Mer från Nöje & Kultur

Artiklar från 22 september 2017

Artiklar från 15 september 2017

Artiklar från 8 september 2017

Artiklar från 1 september 2017

Artiklar från 25 augusti 2017

Artiklar från 18 augusti 2017

Artiklar från 17 augusti 2017

Artiklar från 11 augusti 2017

Artiklar från 9 augusti 2017

Artiklar från 4 augusti 2017

Artiklar från 28 juli 2017

Artiklar från 27 juli 2017

Artiklar från 22 juli 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen