Ibland blir det en korf istället

Lära genom arbete. Det finns ingen utbildning för excerpister. Karianne Martinsson och hennes kollegor är helt och hållet självlärda. Foto: Jeanette Lövgren.
Hemligheternas kammare. Material som är 70 år och yngre är belagt med sekretess, förklarar Karianne Martinsson och Åsa Edström. Foto: Jeanette Lövgren.
Dåtid/Nutid. Då: Kopior av boksidor studerades med förstoringsglas. Nu: Allt är inscannat på datorn. Det är bara att läsa på skärmen. Foto: Jeanette Lövgren.
Kyrkböckerna. Forna tiders folkbokföring gjordes med bläck och penna. Noteringarna kan se väldigt olika ut från bok till bok. Foto: Jeanette Lövgren.
Handskrivet. Det tidiga kortsystemet visar hur arbetet gick till på 1970-talet. Foto: Jeanette Lövgren.
Förnyelse. Mikrofilmer som innehåller provinsialläkares årsberättelser från 1860-talet scannas in för att bli läsbara för datoranvändare. Foto: Jeanette Lövgren.
Minns sitt 70-tal. Här jobbar de. Här gick de i förskola: Jenny Malmin (närmast kameran), Åsa Edström, Lena Backman Hägg och Ulla Lindmark. Foto: Jeanette Lövgren.

Tiden går bakåt och framåt och i cirkel. Särskilt på Konsum där lusten att köpa en korf ibland känns lika naturlig som att köpa en korv. Somliga har så lätt att förflytta sig till tiden före den senaste stora stavningsreformen då f:et blev ett v. Ofta står tiden stilla också, till exempel när en fläck från 1800-talet ska analyseras. Är den en punkt? Eller är den en flugskit?

Frågan kanske verkar trivial för den som befinner sig utanför den Demografiska Databasens fyra väggar.

För dem som fem dagar i veckan har sitt dagliga värv innanför den låsta ytterdörren så är svaret på vad fläcken egentligen består av (bläck eller bajs?) av avgörande betydelse. Den korrekta tolkningen är A och O, finns inget mittemellan, nja eller kanske.

Är det en lort är det lugnt, då är det bara att gå vidare till nästa rad i den handskrivna kyrkboken från 1872 och tyda det som står där. Är det å andra sidan en punkt, ditsatt med vett och vilja av den präst som haft till uppgift att notera allt om födslar, dödslar och livet däremellan, då kan pricken ha en avgörande betydelse för vad som faktiskt står där.

Råkar man vara historiskt intresserad så är det fascinerande att få tillhöra de utvalda få som faktiskt får lov att komma innanför den låsta dörren på Skolgatan 8 och se vad de nio har för sig därinne.

”Demografiska Databasen i Jörn, finns den kvar?” var det någon som frågade och svaret är ett rungande ja! Visst finns den. Ägs och drivs av Umeå universitet. Har funnits på samma ställe sedan 1979.

Faktum är att det finns anställda som varit med ända från begynnelsen, som Berit Abrahamsson. Visserligen höll hon på med annat några år, men kom tillbaka. Är administratör för Demografiska Databasens samtliga arbetsställen (finns två till, i Haparanda och Karesuando) och har sitt kontorsrum på andra våningen i det före detta kommunalhuset från 1939 som är som en tidsresa i sig.

På första våningen sitter arbetskamraterna, excerpisterna, som utför det praktiska arbetet med att överföra informationen från kyrkböcker och andra handlingar till datorn. Fyra av dessa sitter i de två rum där det drevs en förskola i mitten av 70-talet. Jenny Malmin, Ulla Lindmark, Åsa Edström och Lena Backman Hägg minns både fruktstunderna och rutschkanan av trä. Det fastnade alltid flisor i flickornas kalasbyxor. (Till alla er som har egna barndomsminnen från detta hus: Jajamän, torkskåpet med den stora grisen på dörren är kvar.)

Däremot är kyrkböckerna, som det arbetas med just nu, inte tillstädes i fysisk form. De gamla luntorna finns i säkert förvar på Landsarkivet i Härnösand. Numera är boksidorna inscannade och därför handlar allt om skärmarbete.

Förr, det vill säga alldeles i början, fick man studera papperskopior med förstoringsglas. Numera finns det förstoringsprogram i datorn som gör att det går att detaljgranska prästernas olika handstilar. Ska det där vara ett S eller ett T eller F? Dagligen diskuteras sådana spörsmål excerpisterna emellan. Att kalla dem handskriftsexperter är minsann ingen överdrift.

Rätt måste alltid vara rätt. All text som överförs till den moderna databasen måste vara exakt som originalet – vartenda komma, varenda förkortning. Ingenting får läggas till. Ingenting får dras ifrån. För att säkerställa att tolkningen är korrekt så utförs regelbundna stickprovskontroller.

– Tio procent av vårt arbete granskas i efterhand för att upptäcka eventuella fel, berättar Åsa Edström.

Att reglerna för vem som får komma in i huset är så strikta beror på att det ofta arbetas med sekretessbelagt material. När det gäller kyrkböcker så gäller sekretessen för uppgifter som är 70 år och yngre.

– Det handlar om människor som fortfarande lever och deras släktingar, förklarar Berit Abrahamsson.

Det är alltså Umeå universitet som driver verksamheten och som är de nios arbetsgivare. Verksamheten i Jörn startade med datainsamling för genetisk forskning.

Forskning var vad det handlade om då och det är vad det handlar om nu. Till att börja med gavs det också möjlighet för privatpersoner att få hjälp med sin egen släktforskning. Så är det inte längre. Vad släktforskning beträffar så har det blivit så mycket enklare att själv söka på nätet.

Demografiska Databasens uppgift är att renskriva kyrkböcker och andra gamla handlingar. Dessa uppgifter skickas vidare till universitetet där materialet omvandlas till databaser som används av forskare inom flera ämnesområden, framför allt inom samhällsvetenskap och medicin. När det handlar om det sekretessbelagda materialet så har allt som kan identifiera en viss person plockats bort.

Slår man upp ordet ”demografi” i i Svenska Akademins ordlista får man följande förklaring: ”vetenskapen om befolkningens sammansättning och förändringar”. Fundera sedan på frågan om var någonstans industrialiseringen startade i Sverige. Var det i Stockholm, Göteborg eller Malmö?

Ingalunda. Den allra tidigaste industrialiseringen ägde rum i Sundsvall i samband med ångsågarnas tillkomst. Det har historikerna kommit fram till tack vare uppgifter i kyrkböckerna. Med hjälp av dessa kan befolkningsutvecklingen studeras på individnivå; var man kom ifrån, var man arbetade, vart man flyttade.

Under årens lopp har excerpisternas praktiska arbete (excerpera = göra utdrag ur skrift) radikalt förändrats, från prydligt textade kort, via mikrofilm och mikrokort, till dagens helt databaserade system. Fast minnena av de gamla arbetssätten finns kvar. Huset är fullt av dem.

Ta bara Arkiv C i källaren. I detta rum finns en massa hyllor. På dessa hyllor står mängder av små bruna papplådor som påminner om gammaldags unikaboxar. I dessa lådor ryms alla de uppgifter som finns bevarade i de kyrkböcker som förts i Skellefteå Landsförsamling från 1615 till år 1900. I lådorna finns de handskrivna kort som var det tidigaste arbetssättet att göra anteckningarna läsliga för nutidens människor.

Karianne Martinsson lyfter på locket till en låda och plockar fram några kort.

– Den här bunten innehåller en människas hela liv, från födelse till död.

 

Taggar:

Mer från Livsstil

Artiklar från 20 maj 2017

Artiklar från 19 maj 2017

Artiklar från 13 maj 2017

Artiklar från 12 maj 2017

Artiklar från 6 maj 2017

Artiklar från 5 maj 2017

Artiklar från 29 april 2017

Artiklar från 28 april 2017

Artiklar från 26 april 2017

Artiklar från 22 april 2017

Artiklar från 21 april 2017

Artiklar från 15 april 2017

Artiklar från 8 april 2017

Artiklar från 7 april 2017

Artiklar från 1 april 2017

Artiklar från 31 mars 2017

Artiklar från 25 mars 2017

Artiklar från 17 mars 2017

Artiklar från 11 mars 2017

Artiklar från 10 mars 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen