Landskyrkan stod öppen för giftassugna under alla hjärtans dag. En gång i halvtimmen skred par fram till altaret och vigdes. Innan dess hade de haft ett förberedande samtal med prästen där de fick välja in– och utgångsmusik, psalmer och solosång.
– Vi gör ju det här rätt ofta, men det är otroligt spännande att det här är en förenklad form. Det är underbart med liv och rörelse i kyrkan, säger prästen Arne Andersson.
Ringarna
Hans första drop in-vigsel blev Maria Sandström och Kenneth Sjödin från Burträsk. Lite nervösa var de innan de skulle gå in tillsammans med prästen för den stora stunden.
– Vi hade tänkt att åka till Holmsund i somras på en drop in, men då hade vi inte papperen klara. Så då tänkte vi ta det till sommaren istället, berättar Kenneth.
– Men för någon månad läste vi att det skulle bli här, så då tänkte vi att vi slår till, skrattar Maria.
Kenneth kollar en extra gång att ringarna ligger i fickan innan ingångsmarshen spelas och ceremonin kan starta. 30 minuter senare kan de pusta ut som äkta makar.
– Lite spännande var det ju faktiskt, men trevligt. En upplevelse, summerar Maria som behåller namnet Sandström i efternamn.
Över förväntan
Arne önskar de nygifta lycka till innan han börjar förbereda sig för ännu en vigsel samma dag.
Borde det här ha gjorts tidigare?
– Ja, det kan man ju alltid säga när något blir framgångsrikt. Vi visste inte i morse om det skulle komma någon, eller om det skulle komma många och det här gick över förväntan.
Blir det återkommande?
– Ja, det måste det bli, konstaterar Arne Andersson.
Vad blir det första ni ska göra som nygifta?
– Fortsätta som vanligt. Det blir väl ingen större skillnad, skrattar Maria Sandström.
Det är underbart med liv och rörelse i kyrkan.