Norrans reportage ”Kraftigt försämrad ersättning för mjölk slår hårt mot gårdar” (8 maj) väcker många tankar hos en gammal bondpojke. Där beskrivs en toppmodern anläggning, vars framtid likafullt skakas av flera orsaker. Efterfrågan på mjölkprodukter har minskat avsevärt, och utan avsättning med rimlig ersättning går ju inget företag ihop på sikt.
Norrmejeriers talesman nämner att man rentav inte vet vad de ska göra av all mjölk i dagsläget. Här inställer sig min första fråga, går den inte att göra torrmjölk av eventuella överskottet, och exportera till andra mer behövande länder? Någon eller några sådana anläggningar borde väl finns i vårt avlånga land?
Nästa undran handlar om tidens trend att äta allt hälsosammare och prismedvetet. Visst har mjölken blivit klart dyrare i kyldiskarna än förr. Detta trots att producenterna får en blygsam del av kakan. Men i min världsbild är mejeriprodukter en basvara svår att tänka mig vara utan.
Själv gick jag ut till mamma i lagården varje kväll och hämtade det vi kallade ”kalvdricke”. Den var inte ens skummad från grädde. Att det skulle vara undgänglig mat fanns inte en tanke på. Även i mitt hushåll varvas konsumtionsmjölken med lingondricka eller annan hemgjord saft. Men ost och smörprodukter finns alltid i kylen.
Mitt smörgåspålägg till frukost är sedan många år en produkt som heter Gammaldags messmör, tillsammans med inlagd gurka. Märkligt tycks just den lite strävare varianten endast säljas på ett enda ställe i Skellefteå. Har vid flera tillfällen påpekat detta hos min vanliga och i övrigt så välsorterade butik, utan resultat.
Allmänt sett borde tillgången på animaliska livsmedel vara viktigare än på många år i dagens darriga världsläge. För vi kan inte ta den för alltid given. Importera från andra länder och världsdelar är en på många sätt högst tveksam lösning.
När mina föräldrar började kämpa med att odla mark brakade andra världskriget i gång. Pappa hamnade i beredskapstjänst, mamma tvangs klara det mesta själv. ”Men maten hade vi alltid” sa hon när hon ville berätta för den frågvisa parveln i familjen.