Stora omvandlingar kan aldrig ske utan utmaningar

Norra Norrland har sedan några år kommit i världens blickfält för att det är här det mest positiva händer i den gröna omställningen och att det är här jobben växer.

Skribenten funderar kring den gröna omvandlingen i norra Norrland och dess konsekvenser.

Skribenten funderar kring den gröna omvandlingen i norra Norrland och dess konsekvenser.

Foto: Norran

Insändare2023-06-17 05:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

 Stora utländska magasin, som knappast vetat att vi fanns, har gjort så imponerande rapporter om vår plats att det nog känts lite overkligt för oss. Men i svensk media har det handlat mycket om problem med arbetskraftsbristen här med undertonen att få vill flytta hit och de som ändå vill komma inte har någonstans att bo. 

Nu kan väl ingen tro att en så stor omvandling sker helt utan utmaningar, men hur stora problem har det varit? En fabrik har byggts som efter tre år redan har över 2 000 anställda och därtill har underleverantörer också byggt och startat upp stora verksamheter. Den stora ökningen av bostäder har knappast undgått någon heller. Har det gått snabbare någon annanstans?

En rad etablerade debattörer har också i riksmedier, främst i höger press, turats om med att formulera kritiska påståenden om satsningarna här i norr. En saklig debatt skulle kunna vara nyttig om den upplevdes ha ett välvilligt uppsåt. Men då det både spretar i motiv och är osanna negativa påståenden så blir känslan av att det är den gamla koloniala inställning till Norrland det handlar om. 

Vi känner igen agerande mot exempelvis Norrbotniabanan. De hävdar nu att investeringarna "däruppe i norr" är bortkastade och att pengarna och elen skulle göra större nytta i andra delar av landet. Några har varit kritiska till att EU "stöder dessa gröna bubblor". Att då Po Tidholm och Umeprofessorn Sverker Sörlin, som utger sig att vara radikala Norrlands röster, hamnar med krystade argument på samma sida i debatten som de med förmätna och nedsättande påståenden om norra Sverige, är häpnadsväckande.

Motiven blir särskilt grumliga då de alla tar till avskräckande exempel om tidigare misslyckade satsningar i Norrland som inte ens är sanna. De hävdar att Övik, Umeå och Skellefteå ska vara nära ruin på grund av tidigare "gröna bubblor" trots att de kommunerna tillhör de mest välmående i landet. 

Därför var det välgörande att den tv-dokumentär som Maud Nycander och Marianne Gustavsson gjort och som visades för en tid sen var så allsidig och informativ. Sannsagan om hur denna bygds gröna el avgjorde valet för produktion av Europas första elbilsbatterier och hur fossilfritt stål med fossilfri vätgas utvecklats i denna del av världen till lönsam produktion.

Det behövs inga tvång för att få folk att flytta hit. Härifrån behöver vi inte acceptera bilden av att det är svårare få folk att komma hit och vi behöver inte heller överdriva fördelar och tillgångar, vi har bara att vara en välkomnande bygd. Det är många som vill komma från trängsel i folktäta Centraleuropa till fri natur och tryggare liv, Det kan vi erbjuda med närhet till både stad och land och goda möjligheter för natur, fritid och sport, kultur, handel och en trygg plats.