Byggboom ger akut behov av deponi

Byggboom är på gång i Skellefteå. Det innebär samtidigt att kommunen är i stort behov av att skapa en sulfidjordsdeponi. Loftberget ovanför Falkträsket anses vara bästa lösningen och nu ska länsstyrelsen ta ställning till ansökan.

Dammarna ska på plats. Christer Svensson från tekniska kontoret står bredvid de betongblock som nu ska sättas upp för att förvara sulfidjordarna. Foto: Roine Sandlén.

Dammarna ska på plats. Christer Svensson från tekniska kontoret står bredvid de betongblock som nu ska sättas upp för att förvara sulfidjordarna. Foto: Roine Sandlén.

Foto: Foto: Roine Sandlén.

Samhälle och välfärd2015-05-04 06:45

Sulfidjordarsom kommer fram i dagen är skadlig för miljön. I kontakt med syre och vatten bildas svavelsyra. Och förekomsten av sulfidjordar i Skellefteå är stor. Inte minst vid markbearbetning i samband med byggnationer finns behov av att ta hand om jorden på ett miljösäkert sätt.

I dagsläget fraktas sulfidjorden till Umeå för deponering i en myr vid Dovamyrans avfallsanläggning. Nu vill Skellefteå kommun skapa en egen deponi på just Loftberget.

– Vi har gått igenom en rad olika alternativa platser, valet av Loftberget har föregåtts av en samlad bedömning av fem olika alternativ, vi anser att Loftbergetär bäst, säger Christer Svensson som arbetar vid Samhällsbyggnadsförvaltningen.

På Loftberget har kommunen redan liknande verksamhet. Loftbergsanläggningen var från början en jordtipp, men har sedan 2002 fungerat som återvinningsanläggning för asfalt, berg och grusmaterial.

– Deponin kommer att anläggas inom befintligt verksamhetsområde på en plats som i dag består av berg i dagen och barrskog. Deponin kommer bestå av täta dammar som hålls vattenfyllda. Sulfidjorden tappas direkt i vattnet vilket skapar förutsättningar att hålla oxidationen av sulfiden på en låg nivå, säger Christer Svensson.

För att kommunen ska kunna växa och nå målet om att bli 80 000 invånare så anses det vara en förutsättning att sulfidjorden som kommer fram i dagen kan tas omhand och hanteras på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt inom kommungränsen.

– Att fortsätta frakta jordmassorna i Umeå främjar varken miljön eller ekonomin, säger Christer Svensson.

Det vanligaste sättet att förvara sulfidjordar är att gräva ner materialet under myrar, så sker i Umeå. Tekniska kontoret i Skellefteå vill dock välja en annan lösning, sex stora bassänger som kan ta emot 95 000 ton sulfidjord.

– Deponin beräknas räcka i cirka tio år.

Just nu sker inga transporter till Umeå av sulfidjord. En tillfällig lagring av jord med bassänger byggs just nu upp vid Loftberget.

– Vi plastar in jorden och gör den syrefri.

När det gäller det slutgiltiga förvaret så ligger en ansökan inne hos länsstyrelsen. Svar väntas inom ett halvår. Processen kan sedan också rulla på med överklaganden.

– Målet är att bassängerna för slutförvar ska vara i drift nästa sommar, säger Christer Svensson.

Varför väljer då inte Skellefteå att göra som i Umeå, att använda sig av myrar?

– Vi anser att bassängerna är bästa lösningen för miljön. De ger kontroll över flöden och möjlighet till kontinuerlig inläggning på ett bättre sätt. Och Loftberget är bra då det blir korta transporter.

Lagstiftningen på området när det gäller sulfidjordar har skärpts. Förr användes jordarna ofta som fyllnadsmassor och till bullervallar.

– Den möjligheten har begränsats och försvårats påtagligt. Så sker inte längre. Nu gäller det att se till att jordarna inte blir tillgängliga för syre.

I dagsläget betalar Skellefteå kommun mellan 700 och 800 kronor per ton för frakt av sulfidlera till Umeå. När den nya deponin på Loftberget står klar så kommer det på sikt att innebära en besparing, både för miljon och ekonomin anser tekniska kontoret i Skellefteå.

Att fortsätta frakta jordmassorna i Umeå främjar varken miljön eller ekonomin.

undefined
Dammarna ska på plats. Christer Svensson från tekniska kontoret står bredvid de betongblock som nu ska sättas upp för att förvara sulfidjordarna. Foto: Roine Sandlén.

Loftberget

Det kommer alltid att vara två dammar i drift, den ena tar emot sulfidjorden som tippas och den andra tar emot undanträngt överskottsvatten som bildas vid tippningen. Hela deponin kommer att vara tät. För att förebygga sura ph-värdenbyggs vägkroppar ovanpå den täta ytan, huvudsakligen av betongkross och kalksten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!