Maj-Britt Vikström

Tidigt på onsdagsmorgonen, den 27 september, avled vår älskade mor på Brogårdens äldreboende, en månad innan sin 89-årsdag.

Hon var född och uppvuxen i Kåge. Hon fick en ganska tuff barndom i och med att fadern dog när hon var sex och modern när hon var 14 år. Mamma har många gånger berättat hur jobbigt det var att bli föräldralös vid så tidig ålder. Som tur var hade hon två bröder, men att hon som ensam flicka fick ett extra stort ansvar.

I sin ungdom jobbade hon på ett ålderdomshem mitt i stan innan hon träffade vår pappa. De gifte sig 1959 och fick oss, fyra barn. Vår mor var hemma när vi var små och skötte om oss på bästa tänkbara sätt. Än i dag kan man minnas hur det var när vi kom hem från skolan och det luktade nygräddade bullar, det var bara att sätta sig vid bordet och fika. Hon såg alltid till att vi hade rena och rätt sorts kläder på oss, vare sig vi skulle till skolan eller iväg på något idrottsevenemang.

När vi hade vuxit upp jobbade mamma på Möbelhuset några timmar i veckan, fram till sin pensionering.

1992 gick vår far bort och vår mor blev änka.

Mamma var alltid så mån om oss barn och barnbarn. Hon ställde alltid upp, oavsett vad det gällde, och gjorde allt hon kunde för att vi skulle ha det bra. När vi hälsade på henne ville hon alltid bjuda oss på något. Till och med de sista åren när man hälsade på henne på Brogården ville hon att vi skulle få något. Det grämde henne, och hon sa ”men jag har inte bjudit på något”.

Tyvärr drabbades hon av demens, men hon hade inga som helst problem att känna igen oss. Hon blev alltid så glad varje gång man hälsade på henne och man riktigt såg hur stolt hon var när hon ofta sa till de andra ”det här är mina barn”.

Mamma var jätteduktig på blommor, sticka, sy och brodera.

Men nu har vår far räckt ut sin hand och vår mor har fattat den.

Barnen

Mer från Familj

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen