Med dessa ord vill vi ta farväl av vår kära maka, mamma, farmor som somnade in på Skellefteå lasarett söndag den 24/4.
Efter en längre tids sviktande hälsa orkade inte kroppen med den allvarliga lunginflammationen. Ethel blev 73 år.
Ethel Edlund föddes i Petiknäs 1951, dotter till Märta och Harald Edlund. Hon hade även två systrar Ann-Kristin och Helen.
Ethel älskade naturen och med åren blev dans en passion. Hon var även en jäkel på att skjuta gevär. När flyttlasset gick till Skellefteå träffade hon storstadsbon Alf Jedborn.
Ett möte som innebar ett giftermål på 52 år. Bröllopet ägde rum i stadskyrkan år 1972. Kort därefter föddes sonen Daniel.
Första gemensamma boendet blev på Hantverkargatan 6. Familjen flyttade sedan till en större lägenhet på Bogårdsvägen.
Ethel har bland annat jobbat på Alimak och delat ut post, och montör av diverse teleutrustning på Tefab.
I samband med nästkommande jobb på Arbetsförmedlingen flyttade Ethel, Alf och Daniel till Varuträsk år 1976. Samma år kom sonen Simon till världen. Byn gav vänskaper som varade hela livet. Ethel var engagerad i friluftsfrämjandet, allt ifrån sommarscouter till gymnastik i församlingsgården. När familjen blev äldre gick flyttlasset till Stämningsgården. 1996 var året då ”rosa villan” blev i Jedborns ägo.
Ett drömhus på älvsbacka med altan och stor grön tomt överblickandes älven. Ett ställe som givit hela familjen otaliga minnen.
Efter arbetsförmedlingen bestämde hon sig för att gå en undersköterskeutbildning för att arbeta som personlig assistent, det var ett jobb som hon älskade. Hon utbildade sig sedan vidare för att kunna jobba inom fotvården. Cityfotvården blev till. Efter cirka 10 år i jobbet som hon älskade så vägrade axlar och rygg att samarbeta så det blev en allt för tidig pension.
I större delen av hennes liv har det funnits en anknytning till Gautosjö, Mittisjön, där familjen fick många fantastiska upplevelser med de goda vännerna Stigge, Barbro, Fredde och Kattis. Önskan att få en egen stuga i Gauto blev verklighet 2012. Stunder som tillbringades där var ren glädje. Även om hon inte höll i hammaren så blev många av hennes idéer verklighet då hon hade en artistisk fallenhet.
Ethel hade en make som älskade henne i 50+ år, barn som älskade sin mamma och systrar som älskade varandra mer än ord kan beskriva.
Ett rikt liv med resor till jordens alla hörn.
Under de sista åren ville kroppen inte och orken tröt. In i det sista var Ethel en ofattbart snäll människa.
Där ska vi lämna detta, men inte glömma.
Familjen Jedborn