Maten vi Àter stÀller till med stora problem.
BÄde för miljön och för hÀlsan.
En omstĂ€llning till mindre rött kött och mer vegetabilier poĂ€ngteras av allt fler. NĂ„gonting som ocksĂ„ föresprĂ„kas i EU:s nya matpolitik âFarm to Forkâ.
Utvecklingen har börjat. Men konsumenten kan inte bÀra hela ansvaret. Det krÀvs tydliga och kraftfulla politiska initiativ.
Sedan 1990-talet har vi sett en starkt ökande köttkonsumtion. 2016 lÄg den pÄ 87,7 kilo per person och Är.
Billiga importvaror och hÄrd marknadsföring har bidragit till den utvecklingen.
Men trenden verkar ha avstannat.
Kanske handlar det om en ökad medvetenhet kring hur köttproduktionen pÄverkar klimatet? Kanske var det den torra sommaren 2018 som gjorde att vi genom brandröken kunde se facit pÄ hur ett varmare klimat kan drabba oss?
Men den minskning vi sett hittills rÀcker inte. Livsmedelsverket rekommenderar maximalt 500 gram rött kött per vecka, alltsÄ inte mer Àn 26 kilo per person och Är. Av dessa bör endast en liten del vara charkprodukter.
Enligt VÀrldshÀlsoorganisationen WHO finns det ett tydligt samband mellan processat kött och ökad risk för cancer.
Samtidigt som mÄnga Àter för mycket animaliska produkter Àter vi i Sverige alltför lite frukt och grönsaker. Bara en av tio unga fÄr i sig den mÀngd som Àr bra för hÀlsan.
Det Àr tydligt att vi behöver ett kostskifte, för planeten sÄvÀl som för hÀlsan.
Men hur nÄr vi dit?
Som enskild konsument kan du göra en del om du har kunskapen och resurserna. I undersökningar kan man se att unga med högutbildade förÀldrar har mer hÀlsosamma matvanor Àn de med lÄgutbildade.
Det mÄste vara lÀtt att göra rÀtt. Det mÄste Àven bli lÀttare för enskilda konsumenter att vÀlja rÀtt vegoprodukt.
Ăven hĂ€r finns livsmedel som inte klarar av kraven pĂ„ hĂ„llbarhet.
För jÀmlika möjligheter behövs det dÀrför politiska insatser som ger bÀttre förutsÀttningar för alla.
Organisationen Sveriges konsumenter föreslÄr att politiken börjar hÀr:
- Receptet finns, anvÀnd dem
Livsmedelsverkets kostrekommendationer visar vÀgen till hÄllbara, hÀlsosamma matvanor. SÀtt etappmÄl för hur de kan följas pÄ befolkningsnivÄ.
- Börja frÄn början, i skolan
Ămnet hem- och konsumentkunskap mĂ„ste fĂ„ lĂ„ngt mer utrymme Ă€n i dagens skolplan.
Skollunchen kan utnyttjas som en central och viktig pedagogisk del. PÄ sÄ sÀtt ges framtidens konsumenter kunskap om hÀlsosam och hÄllbar mat och hur den ska tillagas.
HÄllbar produktion och hÄllbar konsumtion hÀnger ihop. Politiken mÄste gynna en utveckling av hÄllbara vegetabiliska proteinkÀllor och öka produktionen av frukt och grönt Sverige.
Den animalieproduktion som gynnas ska ha positiva effekter pÄ miljö, klimat, biologisk mÄngfald och djurvÀlfÀrd; produktion frÄn betande djur, ekologiskt kött eller naturbeteskött.
Att ge större utrymme pÄ tallriken för grönsaker och hÄllbara alternativa proteinkÀllor Àr en vinst. För klimatet, för folkhÀlsan och Àven för plÄnboken.
Men Àven om konsumenten kan göra bra val sÄ Àr det politiken och företagen som mÄste agera för den stora omstÀllningen. Den kan inte ligga pÄ konsumentens axlar.