Stora konsekvenser när norrländska gårdar försvinner

Varje år försvinner fler och fler mjölkgårdar. Bara under 2000-talet har nästan 80 procent av mjölkproducenterna tvingats lägga ned, vilket har resulterat i en 30 procentig minskning av antalet mjölkkor i Sverige.

”Fram till 2006 hade Sverige en försörjningsgrad inom mejerikategorin på minst 100 procent, en siffra som nu sjunkit till omkring 70 procent. Detta trots att det finns outnyttjad potential i Norrland.”

”Fram till 2006 hade Sverige en försörjningsgrad inom mejerikategorin på minst 100 procent, en siffra som nu sjunkit till omkring 70 procent. Detta trots att det finns outnyttjad potential i Norrland.”

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2023-11-15 05:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Globalisering av mjölkmarknaden, Sveriges inträde i EU och krav på omfattande investeringar har skapat en allvarlig motvind för de svenska mjölkbönderna, som har svårt att kunna motivera fortsatt drift.

Samtidigt som antalet gårdar minskar, minskar även Sveriges åkermark. Under de senaste 10 åren har jordbruksmarken minskat med nästan 100 000 hektar, vilket motsvarar över 185 000 fotbollsplaner. Av dessa 100 000 hektar har Norrland förlorat närmare 20 000 hektar. Denna trend hotar att sätta ett helt system ur balans då mjölkgårdar och jordbruksmark inte bara bidrar till lokal försörjning utan har avgörande betydelse för vår nationella livsmedelsförsörjning och bevarandet av den biologiska mångfalden.

Sverige är det enda landet inom EU där mjölkproduktionen har minskat sedan vårt inträde i EU 1995. Mjölkproducenterna i Norrland har drabbats särskilt hårt med en minskning med över 40 procent i antal mjölkkor sedan EU-inträdet. Att de norrländska mjölkgårdarna har drabbats särskilt hårt beror till stor del på högre kostnader och lägre lönsamhet i jämförelse med mjölkgårdar i Syd- och Mellansverige.

Hos Norrmejerier, som ägs av de norrländska mjölkbönderna, har vi i genomsnitt 25 procent färre kor per gård jämfört med det svenska snittet. Mindre gårdar fungerar som livsmiljöer för pollinerande insekter och det finns fler boplatser för naturliga fiender till skadedjur. När djurtätheten blir för hög gynnas inte längre indikatorerna för ekosystemtjänster enligt forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet. Dessa mjölkgårdar är därför nödvändiga för att bevara vår biologiska mångfald, och vi har flera av dem här i Norrland.

Fram till 2006 hade Sverige en försörjningsgrad inom mejerikategorin på minst 100 procent, en siffra som nu sjunkit till omkring 70 procent. Detta trots att det finns outnyttjad potential i Norrland. Här är det ofta svårt eller omöjligt att odla olika grödor, men det finns gott om betesmarker. Dessa lämpar sig väl för mjölkgårdar som i sin tur kan bidra till att vi återigen kan bli självförsörjande inom mejerikategorin.

Det är självklart att gårdar i Syd- och Mellansverige har en betydande roll i vår landsbygdsekonomi, vilket inte får undergrävas. Men det är minst lika viktigt att skapa förutsättningar för etablering av gårdar i Norrland, där mjölkproduktion lämpar sig väl, både för sektorns hållbarhet och framtid. För att norrländska gårdar ska kunna fortsätta drivas så måste politiker röja undan hinder. Norrmejerier föreslår därför följande åtgärder:

1. Snabbare och förenklade tillståndsprocesser vid nyinvesteringar.

2. Geografiskt anpassade investeringsstöd.

3. Ett stöd för svenska producenter att kunna dra nytta av de mervärden som svensk produktion erbjuder.