99 procent av den svenska produktionen av kycklingkött utgörs av sĂ„ kallade âturbokycklingarâ, rasen Ross 308. De Ă€r framavlade för att vĂ€xa sĂ„ snabbt att de en mĂ„nad gamla har ökat i vikt med upp till 50 gĂ„nger. De lever med konstant vĂ€xtvĂ€rk och pĂ„ grund av deras snabba tillvĂ€xt har de en enorm aptit. Det drabbar sĂ€rskilt de förĂ€ldradjur som mĂ„ste leva lĂ€nge nog för att kunna vĂ€rpa Ă€gg som ska bli nya kycklingar. För att de inte ska Ă€ta ihjĂ€l sig behöver de hĂ„llas pĂ„ en strikt diet vilket gör att de alltid Ă€r hungriga.
Eftersom nĂ€stan all kyckling som produceras i Sverige Ă€r sĂ„ kallade âturbokycklingarâ Ă€r det Ă€ven vad som köps in och serveras i SkellefteĂ„ kommun. Men det behöver inte fortsĂ€tta vara sĂ„.
Det finns andra hönsraser som vĂ€xer nĂ„got lĂ„ngsammare och som inte har samma extrema hunger som de sĂ„ kallade âturbokycklingarnaâ. I Norge har nĂ€stan en tredjedel av kycklingproducenterna gĂ„tt över till en sĂ„dan ras med bibehĂ„llen lönsamhet och med piggare och friskare kycklingar som resultat. Liknande siffror i Frankrike och Danmark.
NÀr Miljöpartiet i somras tog upp frÄgan om turbokycklingar i en interpellation i riksdagen blev det tydligt utifrÄn landsbygdsministerns svar att Sveriges regering inte Àr intresserad av att Àndra nÄgra lagar för att stÀlla om den svenska kycklingindustrin.
Möjligen kan förÀndring skapas genom EU som har fÄtt upp ögonen för problemen med den extrema industrin. DÀrifrÄn kan det komma krav som begrÀnsar anvÀndningen av turbokycklingar i framtiden.
Men vi vill inte att SkellefteÄ ska vÀnta pÄ direktiv frÄn högre ort. VÄr Kommun bör krÀva att kycklingköttet som köps in kommer frÄn raser med begrÀnsad tillvÀxthastighet. Och genom dialog med leverantörer visa att det finns affÀrsmöjligheter för den kycklingproducent som vill stÀlla om sin verksamhet.
Fram till att det finns leverantörer som kan leva upp till de kraven bör kommunen vÀlja vegetariska alternativ istÀllet för kyckling. Inte en skattekrona mer borde gÄ till att finansiera industrier som anvÀnder sig av turbokycklingar.
Vi vill ocksÄ att kommunen ska stÀlla andra krav. Idag efterfrÄgas sÄdant som minskad antibiotikaanvÀndning och hur lÀnge hönsen fÄr transporteras, vilket Àr positivt. Vi vill att kommunen dessutom efterfrÄgar ekologisk produktion som ger kycklingarna ökad möjlighet till utevistelse, bevuxet bete och sandbad. Allt detta har vi lÀmnat som förslag till kommunfullmÀktige att ta stÀllning till.
Uppdrag granskning visar att allt handlar om att pressa djuren sÄ lÄngt det Àr tekniskt och biologiskt möjligt för att vi ska fÄ ett billigt kött pÄ tallriken. FrÄgan vi mÄste stÀlla oss Àr: Àr det vÀrt det? Ja, om man frÄgar turbokycklingindustrin Àr det just det. Enda sÀttet att stoppa lidandet Àr via lagstiftning eller sjunkande efterfrÄgan. Eftersom regeringen verkar ointresserad uppmanar vi alla att bojkotta turbokycklingarna tills verkliga förÀndringar gÄr att se. SÀrskilt stor blir effekten nÀr större kunder som exempelvis kommuner ansluter sig till oss privatpersoner som efterfrÄgar mer humana alternativ.