Samtidigt som vi står med ena benet i en klimatkris är vi på väg in i en global matkris.
Kostnaderna för att producera mat har exploderat den senaste tiden.
LRF (Lantbrukarnas riksförbund) kan i en aktuell beräkning visa att kostnaderna för svenska lantbrukare de senaste månaderna ökat med ofattbara 4,1 miljarder kronor på årsbasis.
Läget är så kritiskt att allt fler bönder funderar på om de över huvud taget har råd att producera mat.
Fördyringarna kan bli spiken i kistan i vår redan krympande matproduktion i Västerbotten. Detta står i skarp kontrast till den nyligen igångsatta regionala livsmedelsstrategin i länet, som syftar till ökad matproduktion och försörjningstrygghet.
Vi i LRF är stolta över att vara en del av världens mest hållbara lantbruk. Men för att klara dessa tuffa tider krävs att regeringen arbetar fram ett krispaket för det svenska lantbruket, precis som det gjordes för andra yrkesgrupper under coronapandemin.
I Norge har regeringen redan agerat, och beslutat om att ge jordbruket ett kraftfullt krisstöd.
Den svenska regeringen behöver visa samma beslutsamhet.
För oss i LRF är det viktigt att krispaketet har en tydlig hållbarhetsprofil. De många investeringar som gjorts av enskilda lantbrukare för en hållbar omställning får inte ha varit förgäves. Därför har vi lämnat över ett förslag till regeringen på sex punkter:
- Tillfälligt riktat stöd till lantbruket
Utformas som 2018 års stöd vid extremtorkan.
- Biopremie för biodrivmedel
Ett stöd när rena biodrivmedel används i lantbruket.
- Riktat stöd för investeringar i svenska biodrivmedelsanläggningar
Riktat investeringsstöd eller utvidgade gröna statliga kreditgarantier.
- Jordbruksavdrag
Gör en grön skatteväxling där ett nytt skatteavdrag ersätter dagens skattenedsättning på diesel.
- Återbetalning av dieselskatten
En kortsiktig förstärkning av det befintliga återbetalningssystemet för jord- och skogsbrukare.
- Styrmedelsanalys
Regeringen bör göra en skyndsam konsekvensanalys av de befintliga styrmedel som påverkar lantbrukarnas lönsamhet negativt.
Att förlita sig på att handeln ska ta ut hela den aktuella kostnadsökningen på konsumenterna är inte realistiskt. Dessutom måste snabbare prishöjningar i Sverige vägas mot risken för ökad matimport, som många gånger är sämre ur en rad hållbarhetsaspekter.
Vårt budskap till vår riksdagsbänk är tydligt: Vi behöver konsekvensneutrala styrmedel och att ni jobbar för att ge oss förutsättningar att fortsätta att producera hållbar mat i absolut världsklass.