Fler elever behöver lÀsa ett yrkesprogram

Den utbildningsbakgrund som de allra flest företag efterfrÄgar Àr en gymnasial yrkesutbildning.

Av de elever i VÀsterbotten som gick ut frÄn fordons- och transportprogrammet 2015 var 74 procent etablerade pÄ arbetsmarknaden tre Är senare.

Av de elever i VÀsterbotten som gick ut frÄn fordons- och transportprogrammet 2015 var 74 procent etablerade pÄ arbetsmarknaden tre Är senare.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2021-02-02 05:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Samtidigt som regionens drygt 2 800 niondeklassare ska göra sitt gymnasieval rÄder det stor osÀkerhet pÄ mÄnga delar av arbetsmarknaden. I VÀsterbotten var 1 640 unga mellan 18 och 24 Är arbetslösa eller i program under december.

Samtidigt vet vi att mÄnga anstÀllningsförsök misslyckas. Arbetsgivare vill anstÀlla men hittar ofta inte rÀtt kompetens.

Detta beror till del pÄ att för fÄ vÀljer att lÀsa ett yrkesprogram pÄ gymnasiet. PÄ nationell nivÄ behöver andelen som lÀser ett yrkesprogram öka frÄn dagens 30 till 40 procent för att motsvara arbetsmarknadens behov.

De elever som nu gör sina gymnasieval ska ut pÄ arbetsmarknaden eller vidare till studier vÄren 2024. Rimligen kommer situationen i vÀrlden och pÄ den svenska arbetsmarknaden att se annorlunda ut dÄ.

Det Àr svÄrt att sia om hur arbetsmarknaden kommer att se ut flera Är i framtiden. Men enligt de flesta analyser kommer bristen pÄ yrkesutbildad arbetskraft att öka kraftigt inom mÄnga av de yrkesinriktningar som ges pÄ gymnasiet.

DÀremot vet vi hur historien ser ut. Vi vet att det finns stora skillnader bÄde inom och mellan gymnasieutbildningar.

Av de elever i VÀsterbotten som gick ut frÄn VVS- och fastighetsprogrammet och fordons- och transportprogrammet 2015 var 83 respektive 74 procent av eleverna etablerade pÄ arbetsmarknaden tre Är senare.

FrÄn naturvetenskapsprogrammet studerade 65 procent pÄ högskolan. FrÄn samhÀllsvetenskapsprogrammet var det endast drygt 40 procent som gjorde det.

PÄ mÄnga sÀtt Àr en ung persons möjligheter Àr oÀndliga. Det Àr bra. Men det Àr inte sÀkert att den kÀnslan underlÀttar sjÀlva gymnasievalet.

Kommunerna mÄste sÀkerstÀlla att det finns bra och lÀttillgÀnglig information sÄ att elever och förÀldrar enkelt kan ta del av utbildningarnas resultat och jÀmföra deras kvalitet.

Att vi har ett kraftigt underskott pĂ„ yrkesutbildad arbetskraft beror delvis pĂ„ att elevernas efterfrĂ„gan pĂ„ dessa utbildningar minskar – frĂ„n en frĂ„n början för lĂ„g nivĂ„.

En viktig uppgift för skolpolitiken Àr att öka attraktiviteten i yrkesprogrammen.

Företagen i VÀsterbotten mÄste kunna fÄ tag i medarbetare med rÀtt kompetens.

Den utbildningsbakgrund som de allra flest företag efterfrÄgar Àr en gymnasial yrkesutbildning.

En gymnasievalsperiod Àr en alldeles utmÀrkt tid för en kommun att fundera pÄ hur utbildningsutbudet matchar mot företagens rekryteringsbehov.