Att rädda jobben blir dyrt, att låta bli blir dyrare

Fokus måste vara att rädda så många företag och jobb som möjligt.

Ambitionen måste vara  att så många som möjligt har en trygg vardag att  återvända  till, skriver Mats Andersson, regionchef Svenskt Näringsliv Västerbotten.

Ambitionen måste vara  att så många som möjligt har en trygg vardag att  återvända  till, skriver Mats Andersson, regionchef Svenskt Näringsliv Västerbotten.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Debatt2020-04-27 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Coronaviruset har försatt stora delar av världen, inklusive Sverige, i en extrem situation.

Det påverkar vår vardag och skapar oro för nära och kära. Personalen inom vård och omsorg gör stora insatser för att rädda liv och hälsa.

Men krisen har också en ekonomisk effekt som håller på att få allvarliga konsekvenser för företag, jobb och välfärd.

Det som nu sker är en ekonomisk tvärnit av sällan skådat slag. För många branscher kommer det andra kvartalet 2020 att vara det värsta i modern tid.

Åtskilliga företag har sett sina intäkter försvinna på bara några dagar. Tiotusentals firmor riskerar att gå under. Läget blir värre för var dag som går.

Regeringen har vidtagit åtgärder inom viktiga områden. I det senaste krispaketet förbättrades reglerna för kortidspermitteringar och anståndsräntan sänktes. Arbetsgivare ska nu kunna minska arbetstiden för anställda med upp till 80 procent, samtidigt som arbetsgivarens kostnader minskar med upp till 70.

Detta är bra. Men tyvärr inte tillräckligt.

Fokus måste vara att rädda så många företag och jobb som möjligt.

Företag som har fått minskad omsättning med minst 40 procent bör kunna få ersättning för fasta utgifter som hyra. Korttidspermittering upp till 100 procent bör vara möjligt. 

Dessa åtgärder innebär stora utgifter för staten. Men att inte göra rätt saker nu leder till långt större kostnader i framtiden.

Det är just för kriser som denna som vi sparat i ladorna och haft en ansvarsfull finanspolitik.

Genom att nu låta statsskulden öka kan vi klara krisen utan utbredd företagsdöd och arbetslöshet.

Men det är bråttom. Om en tredjedel av företagen står stilla fram till hösten kan arbetslösheten öka med 350 000 personer – bara genom konkurser.

Kostnaderna för en sådan massarbetslöshet går inte att mäta bara i ekonomiska termer. Den skulle innebära tragedier för många människor i länet.

Att rädda företagen handlar också om välfärdens finansiering. Utan företag och jobb finns inga skatteintäkter att fördela.

Bara i Västerbotten bidrar företagen med sina 68 829 anställda med närmare 19 miljarder kronor i skatteintäkter per år.

Så småningom kommer krisen  att  vara över. Det är i dag vi kan påverka hur läget kommer  att  vara då.

Ambitionen måste vara  att så många som möjligt har en trygg vardag att  återvända  till med jobb, försörjning och ett fungerande näringsliv. 

Men det förutsätter politiska krafttag. Här och nu.