Folkpartiet vill skatteväxla upp emot 80 miljarder kronor från jobb och företagande till konsumtion och utsläpp. Foto: Anders Wiklund / TT
Sverige förlorar i konkurrenskraft. Hushållens ekonomi förblir stark, men företagandets villkor måste förbättras.
Näringslivets forskningsinstitut Ratio pekar ut tre områden med särskild förbättringspotential: Inkomst- och bolagsskatterna behöver sänkas, lönespridningen öka och de rigida anställningsreglerna luckras upp.
Kraven från näringslivet på skattelättnader har låtit ungefär likadant i flera decennier. Därför är det viktigt att Ratios senaste rapportvisar hur bristen på politisk handling gradvis försämrar Sveriges konkurrenskraft, inte minst på områden som gäller löntagarens ekonomiska frihet och incitamenten för att jobba fler timmar.
Här finns stor anledning för de borgerliga partierna att idka självkritik.
Alliansens jobbskatteavdrag ger hushållen mer pengar i plånboken. Men alliansregeringen försvarade också värnskatten och lät bli att göra arbetsrätten mer flexibel. Genom att distansera sig från tidigare borgerliga krav på systemförändringar vann Fredrik Reinfeldt (M) två val, men han öppnade aldrig arbetsmarknaden lika mycket som sitt hjärta.
De nya jobben växer fram i toppen och botten av lönepyramiden. Om Sverige ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen, och samtidigt ha råd att vara ett land som välkomnar flyktingar, måste vi acceptera en större inkomstspridning.
Skattenivåerna är inte de enda skälen till varför ett land anses attraktivt att leva i. Fler semesterveckor, en generösare barnomsorg och arbetsplatsmiljöer utan strikta hierarkier, är faktorer som gör att en forskartjänst i Sverige med 50 000 kronor i månadslön kan konkurrera med 70 000 i Schweiz eller Storbritannien.
Men det betyder inte att skatternas utformning ska underskattas.
När Folkpartiet tidigare i veckan bjöd in till pressträff om behovet av en ny skattereformför jobb och företagande, kändes flera av förslagen igen från de marknadsliberala tankesmedjornas rop på förändring. Intressant nog är det reformförslag som även fackföreningsrörelsen – från LO till Saco – ställer sig bakom.
Inför landsmötet nästa vecka presenterade Jan Björklund och Erik Ullenhag, partiledare respektive ekonomisk-politisk talesperson, en kombination av gamla käpphästar och nya kelgrisar. FP vill att Sveriges marginalskatter närmar sig EU-snittet på 42 procent: Brytpunkten för statlig inkomstskatt ska höjas och värnskatten avskaffas.
Den egentliga nyheten är inte kraven på skattelättnader, utan att man presenterar ett första steg till en blocköverskridande skattereform, där höjd moms och höjda utsläppsskatter är en bärande del. Inkluderat slopade ränteavdrag, och en höjning av den kommunala fastighetsavgiften, räknar liberalerna med en skatteväxlingpå mellan 50 och 80 miljarder kronor.
Någon ofinansierad högerglidning är Folkpartiet inte ute på. Tvärtom försöker man göra något konstruktivt av FP:s djupa kris, det parlamentariska läget och de reformer som så ofta efterfrågas av näringslivet.
Lars Kriss
