Jämställdhetståget går framåt

Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är ledarsidans uppfattning i en fråga.

Denna vecka kommer många tusen människor samman för att uttrycka sin syn på jämställdhet, likabehandling och rätten att få vara den man är tillsammans med vem man vill. Stockholm Pride, som går av stapeln mellan 31 juli och 4 augusti, är en viktig symbol för det.

Därför är det såväl uppmuntrande som utmanande att läsa en ny studie av tre sociologiforskare från Stockholms universitet. Forskarna skickade 2 144 jobbansökningar med påhittade identiteter för att mäta diskriminering mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden.

Genom att variera namn, kön och eventuellt föräldraskap men i övrigt använda samma formella meriter och personliga brev, kunde de studera hur en mängd arbetsgivare inom många av landets populäraste yrken återkopplade. Det gav i sin tur möjlighet att uppskatta hur stor diskriminering olika kombinationer av kön och föräldraskapsstatus leder till i deras jobbsökande.

Det tydligaste resultatet: det finns inga eller lite bevis för en så kallad faderskapspremie, alltså att arbetsgivare föredrar män med barn framför mammor. Förvisso hade pappor några procents högre sannolikhet att bli kontaktade för yrken som kräver högre utbildning, så som lågstadielärare och sjuksköterskor, men det kan knappast ligga kvinnor i fatet om fler män i framtiden skulle arbeta inom dessa områden.

Inte heller övriga kombinationer, alltså barnlösa kvinnor och män, visade på några statistiskt säkerställda samband mellan kön och särbehandling. Dock kan föräldraskapet i sig, oberoende av kön, ses som en diskrimineringsfaktor.

Det finns flera intressanta spår att följa upp i studien. Exempelvis hänvisar man till tidigare forskning som funnit att det är just i den initiala kontakten som arbetsgivare är troligast att diskriminera genom att helt enkelt aldrig återkoppla till den arbetssökande. Om det forskarna finner stämmer, kastar de nytt ljus över vilka situationer och förutsättningar som leder till könsdiskriminering.

År 2014 analyserade Tomas Klingström, forskare i bioinformatik, hur den historiska könsfördelningen på svenska universitetsutbildningar som oftast leder till styrelseposter avspeglades i svenska storföretags styrelser.

Underrepresentationen av kvinnor i bolagsstyrelser är till stor del en effekt av en historisk underrepresentation på utbildningar inom ekonomi, teknik och juridik – de vanligaste för en styrelseledamot i Klingströms undersökning – och kommer att förändras i takt med att allt fler prestigeutbildningar blir kvinnodominerade.

Bilden var dock inte så svartvit som man ibland får intryck av. Exempelvis var andelen kvinnor med en ekonomexamen i stort i linje med andelen kvinnor i styrelser med en sådan bakgrund.

Det finns många anledningar till att fira eller stötta det som Pride representerar. Men det gäller också att våga utmana egna och andras föreställningar om hur vår omgivning ser ut när det kommer till diskriminering. Forskningen visar hur tillvaron gradvis ljusnar. Det är också värt att fira.

Gustav Juntti

Mer från Åsikter

Artiklar från 21 oktober 2017

Artiklar från 20 oktober 2017

Artiklar från 19 oktober 2017

Artiklar från 18 oktober 2017

Artiklar från 17 oktober 2017

Artiklar från 16 oktober 2017

Artiklar från 14 oktober 2017

Artiklar från 13 oktober 2017

Artiklar från 12 oktober 2017

Artiklar från 11 oktober 2017

Artiklar från 10 oktober 2017

Artiklar från 9 oktober 2017

Artiklar från 7 oktober 2017

Artiklar från 6 oktober 2017

Artiklar från 5 oktober 2017

Artiklar från 4 oktober 2017

Artiklar från 3 oktober 2017

Artiklar från 2 oktober 2017

Artiklar från 30 september 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen