Hjärtliga hälsningar från Vancouver

Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är ledarsidans uppfattning i en fråga.

Ledare. Det är intressant att titta på vad som gjort Vancouver till en förebild för moderna, täta städer: man har skapat en stadskärna där människor bor, arbetar och utnyttjar service och kultur samtidigt som biltrafiken till stora delar förlagts utanför stadskärnan. En effektiv kollektivtrafik möter människors behov av att förflytta sig.

Det börjar bli trångt i centrala delarna av Skellefteå. Det är mycket som ska få plats: bostäder, affärer och kulturhus, gående och cyklande, bilar och kollektivtrafik.

Många har synpunkter på broarna över älven, på kulturhusets vara eller inte vara. Det är viktiga frågor att diskutera, men utgör samtidigt bara delar av en helhet. Frågan som först och främst borde diskuteras är: Vad är det för stad vi vill ha, ska Skellefteå vara en stad för bilar eller för människor, eller för bådadera.

Stadsplanerarna har det inte lätt. När städerna kring förra sekelskiftet blev städer byggdes det utifrån den tidens behov. Att skapa en modern och fungerande stad utifrån dagens förutsättningar är som att lägga ett pussel med några tusen bitar. Gör du någonting i den ena ändan påverkar det andra delar av staden.

Det finns ett uttryck inom modern stadsplanering, ”vancouverism”. Att rakt av jämföra Vancouver med sina drygt 600 000 invånare med Skellefteå går naturligtvis inte.

Däremot är det intressant att titta på vad som gjort Vancouver till en förebild för moderna, täta städer: man har skapat en stadskärna där människor bor, arbetar och utnyttjar service och kultur samtidigt som biltrafiken till stora delar förlagts utanför stadskärnan. En effektiv kollektivtrafik möter människors behov av att förflytta sig.

Lägger man ihop vad som sagts i fullmäktigedebatter och annanstans, och vad som skrivits, verkar det som om det är i ”vancouverismens” anda som politikerna vill förnya Skellefteå.

Nu är det säkerligen många som högljutt och ihärdigt protesterar: Vi behöver bilen.

Så sant som det var sagt. Det är många som behöver bilen för att ta sig in till staden, för få sitt livspussel att gå ihop. Men frågan är om de behöver ta bilen ända in i centrum, om det inte skulle gå bra att gå några hundra meter för att komma till en bilfri stadskärna.

Samtidigt måste man väga in centrumhandelns önskemål. Ingen vill ha ett dött centrum. Det gäller alltså att hitta ett samlat grepp för att skapa välordnade gator, torg och parkeringslösningar i promenadvänliga stadskärnor.

Men att biltrafiken behöver minska är helt klart, och det inte bara i Skellefteå. Det är ingen världsnyhet att bilar är dåliga för miljön.

I dagens trånga stadskärnor där mycket ska få plats tar bilarna upp en alltför stor del av utrymmet. Det handlar om gator och vägar och om parkeringsplatser. Den yta som upptas av bilarna kan inte utan vidare bli parker och bostäder, gångstråk och cykelbanor.

Så två oerhört viktiga frågor kvarstår: Vilket centrum vill Skellefteås politiker ha, ett för människor eller ett för bilar, eller för bådadera, och hur skapas välordnade gator, torg och parkeringslösningar i promenadvänliga stadskärnor i en stad byggd för en annan tids behov och önskemål.

Mer från Åsikter

Artiklar från 23 november 2017

Artiklar från 22 november 2017

Artiklar från 21 november 2017

Artiklar från 20 november 2017

Artiklar från 18 november 2017

Artiklar från 17 november 2017

Artiklar från 16 november 2017

Artiklar från 15 november 2017

Artiklar från 14 november 2017

Artiklar från 13 november 2017

Artiklar från 11 november 2017

Artiklar från 10 november 2017

Artiklar från 9 november 2017

Artiklar från 8 november 2017

Artiklar från 7 november 2017

Artiklar från 6 november 2017

Artiklar från 3 november 2017

Artiklar från 2 november 2017

Artiklar från 1 november 2017

Artiklar från 31 oktober 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen