Rutin. 95 procent av alla planerade operationer ställs inte in. Foto: Bertil Ericson/TT Foto: Bertil Ericson / TT.
Sociala medier var givetvis först, men nyhetsmedier var inte sena att följa efter. Fallet med en 72-årig kvinna från Sundsvall som med kort framförhållning fick besked om att en planerad operation mot hennes aggressiva form av bukspottkörtelcancer ställts in, har upprört många. Beskedet gavs dagen innan operationen men efter att 72-åringen och hennes dotter redan anlänt till Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Vårdplatsbrist var anledningen. Via ett Facebookinlägg av dottern spreds händelsen som en löpeld.
Mest berörande var stycket där dottern sade sig ha frågat läkaren som gav beskedet det innebar att hennes mamma skickades hem för att dö och fick svaret att ja, tyvärr var det så. Inte heller gavs det något besked om ny operationstid.
Medieuppmärksamheten ledde i onsdags till att sjukhuset dock hörde av sig och bokade in 72-åringen till en ny operationstid i nästa vecka. Att det skulle behövas nationell medieexponering för att kalendern skulle tas fram är horribelt. I sjukvårdens väntrum är medborgaren alltid utlämnad till ett system som lätt förminskar individen då byråkratins korridorer ibland är mer vindlande än sjukhusets. Att då även stå i dödens väntrum gör en än mindre, än mer utsatt.
Västerbottens landstingsråd Peter Olofsson (S) säger till P4 Västerbotten att: ”Situationen för landstingen under sommaren är känslig och svår och det här låter som en väldigt olycklig historia som absolut inte är någonting som är bra”. Däremot är han tydlig när han säger att det inte handlar om en kris (3/8).
Enskilda fall likt detta är upprörande. Men i tider då fraser som ”systemkollaps”, ”kris” och ”någonting har gått sönder” används i en allt mer ansvarslös omfattning, kan det vara i sin ordning att påpeka att det inte bör misströstas. Landstingsrådet har rätt: det handlar inte om en kris.
SR Ekot rapporterade i mitten på juni att en av tjugo planerade operationer, vilket motsvarar cirka 20 000 stycken, ställs in med mycket kort varsel på en stor del av landets sjukhus. Det är blott fem procent av 430 000 årliga planerade operationer. Detta enligt statistik från Svenskt Perioperativt Register, SPOR, och bygger på en fjärdedel av alla operationer som årligen planeras i Sverige. Att fem procent av alla planerade operationer ställs in samma dygn eller kvällen före operationen är beklagligt, men det visar knappast på ett systemfel eller en kris av episka proportioner. 95 procent av alla planerade operationer ställs inte in. För den enskilde är det olyckligt, för sjukvården är det rutin.
Akuta fall måste ges företräde samtidigt som det ibland handlar om patienter som inte är redo eller att personal inte är tillgänglig.
Samtidigt är cirka en tredjedel av alla operationer akuta, vilket innebär att det saknas kapacitet för det oplanerade som dock är statistiskt förutsägbart. Det bör åtgärdas.
Csaba Bene Perlenberg