Foto: Johan Nilsson/TT
Flygskatten är ett jävla skit, men nu har den baxats ända hit.
En dag som denna går tankarna till den dikt som Sveriges dåvarande finansminister Kjell-Olof Feldt (S) plitade ner den 21 december 1983 i Sveriges riksdag, samma dag som löntagarfonderna infördes.
Men nu handlar det inte om löntagarfonder utan om en skatt på flygresor. En skatt som regeringen hoppas ska styra om resor till mer miljövänliga alternativ. Efter att ha funderat i ett år ska Gabriella Loman i dag onsdag säga sitt.
En flygresa inom EU beräknas bli 110 kronor dyrare, en utanför 270. Växelpengar kan tyckas. Jo, det är det, men här handlar det inte i första hand inte om pengarna utan om regeringens syn på Sverige och på svenska avstånd.
Det är alls inte konstigt att många politiker, framför allt i norra Sverige, protesterat. Med korta avstånd och alternativen inpå knuten är det lätt att välja ett mer miljövänligt alternativ. Men de som inga realistiska alternativ har?
En som är uppriktigt bekymrad är Skellefteås socialdemokratiska kommunalråd Lorents Burman. Till Norran (24/11 2016) säger han: ”Det handlar om en straffskatt på resor. Vi har ingen Norrbotniabana på plats, var finns alternativen?”
Det är en fråga som den rödgröna regeringen måste kunna svara på för att förslaget om en flygskatt ska kännas det minsta trovärdigt.
Inte heller Agneta Hansson, gruppledare för Vänsterpartiet i Skellefteå, låter sig imponeras. Hon menar att flyget behövs om rikspolitikernas ambition om ett rundare Sverige ska kunna förverkligas. ”Är man ute efter miljöeffekter finns andra åtgärder som är betydligt effektivare.”
Det är svårt att säga emot. Enligt branschorganisationen Svenskt flyg är det ett mycket ineffektivt sätt att minska utsläppen: ”De beräkningar som finns visar att med en flygskatt skulle de totala svenska utsläppen minska med 0,2 procent – en sjundedel av det som släpps ut på grund av fortkörningar varje år och mindre än vad svensk vägtrafik släpper ut under 48 timmar.”
På det lokala planet är det bara Hans Brettschneider och hans miljöparti som tycker att det är ”rimligt att införa en flygskatt”. Trots att Skellefteå och Västerbotten tillhör en av de regioner där flyg ofta är enda alternativet när det gäller att snabbt förflytta sig längre sträckor.
Utan Norrbotniabanan och med ständigt återkommande diskussioner om tågtrafiken till och från norra Norrland handlar det för röda och gröna lokal- och regionalpolitiker om att välja sida. Antingen gör man som Brettschneider och kompani och rättar snällt och lydigt in sig i ledet, eller så gör man som Lorents Burman, går på tvärs mot partiledningen, ser till kommunens bästa och väljer de väljare som de facto valt honom.
All heder och starkt gjort.
WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. De har tittat på vad en flygskatt innebär för Sverige. Slutnotan lyder på 10 000 färre jobb, 5,4 miljarder kronor i förlorad tillväxt, 1,5 miljoner färre passagerare, färre flygturer och sämre tillgänglighet.
Överfört till ett lokalt perspektiv, med kommunalrådet Lorents Burmans egna ord: ”Resandet kommer att minska. Det resulterar i sin tur i färre jobb hos oss och att det blir svårigheter med kompetensförsörjningen. Det kan bli så att vissa företag lämnar vår region.”
Miljöpartiet vill rädda värden. Det tycker jag att de ska fortsätta med. Därför borde de och regeringen tänka om. Det finns åtgärder som är effektivare än en flygskatt.
