När politiken knackar på

Alla vill följa i en vinnares fotspår, kopiera det som varit bra, undvika misstagen, anpassa till egna förhållanden. När det om 90 år är dags att summera 2000-talet kommer med stor sannolikhet Barack Obamas valkampanj 2008 att betraktas som en milstolpe. Han var den förste som systematiskt tog hjälp av de nya sätten att kommunicera, Facebook, Youtube, Twitter, bloggar och sms, han satte flera rekord för insamling av pengar och tog hjälp av gräsrötterna när budskapet skulle spridas. När valkampanj förvandlades till folkrörelse återupprättades samtidigt det politiska samtalet.

Nu står de svenska partierna i kö för att kopiera valda delar av Obamas kampanj. I kraft av storlek har Socialdemokraterna bäst förutsättningar att på bred front återupprätta det svenska politiska samtalet. Många kan ju prata med fler. I den ”största samtalskampanjen någonsin” ska partiet möta minst en miljon väljare i personliga samtal inför höstens val. Traditionella kampanjmetoder som dörrknackning och torgmöten ska varvas med nya. ”Det låter ambitiöst, men vi är många”, sa partisekreteraren Ibrahim Baylan när han och S-ledaren Mona Sahlin inledde kampanjen.

Målen är högt ställda: 40 procent av rösterna i riksdagsvalet, fler än 175 mandat i riksdagen för det rödgröna blocket och att Socialdemokraterna deltar i styrande samarbeten i de tre storstäderna och i minst 160 av landets 290 kommuner och samtliga 20 landsting.

Socialdemokraterna har de personella resurserna att genomföra sin samtalskampanj. Frågan är om de har politiken att göra det framgångsrikt. Kampanjer vinns inte med otydliga budskap. Och ett av huvudbudskapen – en politik för alla – är, just det, otydligt och diffust.

Den senaste månadens opinionsmätningar talar också sitt tydliga språk. Regeringen går framåt medan oppositionen backar, under februari har det rödgröna försprånget nästan halverats. En bit in på valåret svajar det rödgröna samarbetet betänkligt. Socialdemokraterna lär heller inte förbli ensamma i samtalet med väljarna. Regeringspartierna kraftsamlar också.

Lyckas partierna med sina samtalsstrategier är både väljarna och hela det demokratiska systemet att gratulera. Fler väljare än vad som är fallet i dag måste få en möjlighet att träffa och tala med sina politiker. Men det ska fortfarande vara upp till väljarna att bestämma kontaktvägarna till politiken och politikerna – absolut inte tvärt om. Om så blir fallet riskerar partiernas ambitiösa samtalskampanjer att få motsatt effekt – att avståndet mellan politiker och väljare ökar än mer.

Publicerad2010-02-26 03:02