Gör det lättare att välja rätt

Alla vill vi kunna välja: barnomsorg, skola och skolform, äldreomsorg. Och naturligtvis vårdgivare. I ett individualistiskt samhälle ställs stora krav på valfrihet, på att det ska finnas alternativ. Det är en självklarhet när vi köper privata varor och tjänster, men när det kommer till vård, skola och omsorg, när det gäller högst personliga val blir valmöjligheterna begränsade. När det offentliga samhället träder in, när det handlar om offentliga pengar ska politikerna vara med och bestämma. I alltför stor utsträckning dessutom. Inom många kommuner och landsting är det fortfarande den kollektivistiska, storskaliga tanken som regerar. Valfriheten begränsas av politiska beslut.

I samband med årsskiftet införs det fria vårdvalet i hela landet. Landstingen blir då skyldiga att införa ett vårdvalssystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare. Det ska stärka patienternas makt och rättigheter. Du ska kunna välja eller välja bort en läkare, ett sjukhus eller en vårdcentral. Det ska också bli lättare för vårdgivare att etablera sig. Allt borde vara frid och fröjd. Men det är det inte, även om vårdvalet i grunden är en fin uppfinning. Förslaget har också kritiserats, stundtals hårt, under resans gång främst från socialdemokrater och vänsterpartister. Bland annat har det sagts att sjukhus och vårdcentraler på landsbygden skulle försvinna.

Hur det blir med den saken återstår att se. En studie från USA visar att det fria vårdvalet inte lett till att patienterna byter vårdgivare i någon större utsträckning. Till radions Eko-redaktion säger Johan Calltorp, professor i hälso- och sjukvårdsadministration, att så är det även i Sverige. Nu är förvisso Sverige inte USA. Men om inte patienterna i valens och marknadsmekanismernas förlovade land bytt vårdgivare, är sannolikheten att de skulle göra det i Sverige än mindre. Därmed borde man kunna avfärda argumentet med ett enda ord: snicksnack.

Men att införa fritt vårdval är inte oproblematiskt. Att kunna välja och välja bort läkare, sjukhus och vårdcentral kräver kunskap och ett aktivt ställningstagande. Och trots att de svenska sjukvårdsregistren är fyllda av information om resultat och kvalitet i vården är det inte lätt att hitta rätt. De öppna jämförelser som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar är svårlästa och svårtolkade. Och då har man varit snäll. Bättre och mera lättillgänglig information är ett måste om syftet med vårdvalet ska uppnås: att stärka patienternas rättigheter och valmöjligheter. Först då kan vi börja prata om att vårdvalet kommer att leda till starkare och kunnigare patienter.

Publicerad2009-12-30 03:02