Vikten av ett gott bemötande

Detta är en krönika. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Krönika. Nu i sommar har RFSL lanserat en kampanj med temat bemötande: Väl mött! På nyheterna hörde jag till min stora förvåning att kampanjen mötts av starkt motstånd och hatiska kommentarer på sociala medier. Jag tog mig en titt på några av kommentarerna.

En härlig sommar börjar gå mot sitt slut.

Det verkar som om många tror att vi hbtq-personer kräver någon slags specialbehandling.

Augusti inleddes med ett färgsprakande pridefirande i Stockholm.

Jag hade inte möjlighet att vara på plats, men tog (en smula avundsjukt) del av glädjen och kärleken via bilder och filmklipp på sociala medier.

Nu i sommar har RFSL lanserat en kampanj med temat bemötande: Väl mött! Detta görs för att belysa vikten av ett gott bemötande och hbtq-kompetens inom offentlig såväl som inom privat sektor. Målgruppen för kampanjen är de som bemöter hbtq-personer i sitt yrkesutövande eller som är arbetsgivare.

På nyheterna hörde jag till min stora förvåning att kampanjen mötts av starkt motstånd och hatiska kommentarer på sociala medier. Jag må vara naiv, men jag trodde faktiskt inte att en kampanj som handlar om gott bemötande kunde väcka sådant motstånd.

Jag tog mig en titt på några av kommentarerna. Det verkar som om många tror att vi hbtq-personer kräver någon slags specialbehandling, och att bemötandet av heterosexuella inte spelar någon roll.

Självklart förtjänar alla ett gott bemötande. Men generellt sett så är samhället anpassat efter heterosexuella personer. Visst kan en heterosexuell person bli illa bemött, men att hen kommer att bli det för sin sexuella läggning är mindre sannolikt.

Till exempel känner sig många hbtq-personer illa bemötta i vårdsammanhang. I de fallen handlar det om okunskap, och ibland förutfattade meningar, hos personalen.

Jag känner till många som känt sig ifrågasatta eller känt sig tvungna att förklara och utbilda. Man känner sig ofta ganska skör och utsatt när man uppsöker vård, och att då tvingas stå till svars för något som rör ens identitet kan vara väldigt obehagligt.

Både jag själv och andra som jag känner har varit med om att det finns en jargong i vissa arbetsgrupper.

Det är väl okej att skämta om bögar när ingen av kollegorna är lagda åt det hållet – eller? Kanske har du själv någon gång bidragit till en sådan kultur, bara för att smärtan och skammen skulle bli för stor om kollegorna fick veta vem du egentligen är.

Det kan handla om okunskap och förutfattade meningar. Om en jargong i personalrummet där chefen aldrig sätter ner foten. Att ständigt tvingas stå till svars och stå upp för sig själv när ingen annan gör det.

Hbtq-personer kräver inte att bli bättre bemötta än andra. Vi kräver ingenting annat än våra rättigheter och lite gammal hederlig respekt.

Att bli sedd och respekterad gör skillnad för livskvalitén och ett gott bemötande kan rädda liv.

Ett bra bemötande kan betyda att du anpassar dig efter individen du möter, att du lyssnar och inte tar någonting för givet.

Jag tycker faktiskt inte att det är så provocerande.

Linnéa Wikman
ordförande för RFSL Skellefteå

Mer från Åsikter

Artiklar från 17 november 2017

Artiklar från 16 november 2017

Artiklar från 15 november 2017

Artiklar från 14 november 2017

Artiklar från 13 november 2017

Artiklar från 10 november 2017

Artiklar från 9 november 2017

Artiklar från 8 november 2017

Artiklar från 7 november 2017

Artiklar från 6 november 2017

Artiklar från 3 november 2017

Artiklar från 2 november 2017

Artiklar från 1 november 2017

Artiklar från 31 oktober 2017

Artiklar från 30 oktober 2017

Artiklar från 27 oktober 2017

Artiklar från 26 oktober 2017

Artiklar från 25 oktober 2017

Artiklar från 24 oktober 2017

Artiklar från 23 oktober 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen