Verknings löst mot vårdköerna

Detta är en krönika. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Foto: Magnus Neideman/SvD/TT

Krönika. Problemet med de kreativt namngivna miljarderna är att de består i riktade stöd till landstingen. Förutom att det är dyrt och krångligt att ta emot och redovisa användningen av medlen tenderar de att försvinna in i befintliga projekt eller verksamheter – mer pengar, men utan krav på resultat.

Vårdköerna fortsätter att växa.

Konsekvenserna för den enskilde och för det offentliga är allvarliga. Såväl lidandet som kostnaderna stiger i takt med väntetiderna.

Eller ”efterlevnaden av samtliga fyra tidsgränser i vårdgarantin […] har enligt mätningarna i väntetidsdatabasen försämrats”, som Myndigheten för vårdanalys uttrycker det i sin nya rapport.

I klarspråk betyder det att i genomsnitt en av fem patienter inte får den behandling eller operation som de behöver inom 90 dagar – en minskning med fem procentenheter på fyra år. I många landsting är köerna betydligt längre än så.

Konsekvenserna för den enskilde och för det offentliga är allvarliga. Såväl lidandet som kostnaderna stiger i takt med väntetiderna.

Vad har då regeringen gjort för att motverka detta tysta misslyckande? De har avskaffat det enda framgångsrika verktyget.

Kömiljarden infördes av Alliansregeringen 2009 och fungerade som en bonus till de landsting som klarade mål om genomförda besök eller behandlingar inom 60 dagar.

Reformen anklagades bland annat för att ha undanträngningseffekter där mindre allvarliga åkommor prioriterades framför allvarligare. Löfvenregeringen avskaffade därför kömiljarden 2014 och införde i stället vad de kallar ”professionsmiljarden”, ett riktat stöd till landstingen som bland annat skulle leda till uppdaterade IT-system och förbättrade arbetssätt inom vården.

I sitt 1 maj-tal 2017 utlovade statsminister Stefan Löfven (S) även en ”patientmiljard” som ska innebära bland annat ökade öppettider och mer personal i primärvården.

Problemet med de kreativt namngivna miljarderna är att de består i riktade stöd till landstingen. Förutom att det är dyrt och krångligt att ta emot och redovisa användningen av medlen tenderar de att försvinna in i befintliga projekt eller verksamheter – mer pengar, men utan krav på resultat.

Principen för kömiljarden var omvänd: mer pengar kommer först när ni levererat önskat resultat. Det gav landstingen incitament att lösa problemet, men utan krångliga påbud om hur det skulle göras. Effekten var tydlig, även om den avtog efter några år.

Kömiljarden var inte perfekt. Men sett till sjukvårdssystemets storlek var det en mycket effektiv användning av pengarna, till skillnad från regeringens satsningar. Reformera och återinför den i stället för att strössla mer pengar i landstingens svarta hål.

Joakim Broman
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Artiklar från 16 februari 2018

Artiklar från 15 februari 2018

Artiklar från 14 februari 2018

Artiklar från 13 februari 2018

Artiklar från 12 februari 2018

Artiklar från 9 februari 2018

Artiklar från 8 februari 2018

Artiklar från 7 februari 2018

Artiklar från 6 februari 2018

Artiklar från 5 februari 2018

Artiklar från 2 februari 2018

Artiklar från 1 februari 2018

Artiklar från 31 januari 2018

Artiklar från 30 januari 2018

Artiklar från 29 januari 2018

Artiklar från 26 januari 2018

Artiklar från 25 januari 2018

Artiklar från 24 januari 2018

Artiklar från 23 januari 2018

Artiklar från 22 januari 2018

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen