Vem äger kyrkorna om 100 år?

Detta är en krönika. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT

Krönika. Inför kyrkovalet menar en del att de politiska partierna borde lämna kyrkan, underförstått att bara den ”fromma eliten” ska få vara med och bestämma. På ett teologiskt plan kan jag förstå argumentet, men Svenska kyrkan handlar inte bara om teologi.

I en artikel i Dagens Nyheter (4/7 2017) väcker journalisten Maja Hagerman frågan om hur kyrkorna kommer att användas i framtiden.

För mig är det en gåta att SD vill ställa upp i kyrkovalet eftersom deras rötter och partiprogram är så långt ifrån det bibliska budskapet.

Rubriken på artikeln var: ”Låt de gamla kyrkorna förbli allas”.

Frågeställningen är viktig, inte bara för att det är kyrkoval i höst, utan framför allt för att vårt land blir alltmer sekulariserat och mångkulturellt. Kyrkan står inte lika självklart mitt i byn. Ändå representerar dessa byggnader något viktigt för de flesta svenskar. Där har generationer av våra förfäder kommit och gått i glädje och i sorg.

Inför kyrkovalet menar en del att de politiska partierna borde lämna kyrkan, underförstått att bara den ”fromma eliten” ska få vara med och bestämma.

På ett teologiskt plan kan jag förstå argumentet, men Svenska kyrkan handlar inte bara om teologi. Kyrkan handlar också, som Maja Hagerman så tydligt visar, om våra rötter och om svenskarnas behov av heliga platser.

Så länge en stor majoritet av svenska folket är medlemmar i kyrkan tycker jag att det är bra att Socialdemokraterna och Centerpartiet fortsätter att delta i kyrkovalet. Jag tror att många passiva medlemmar upplever det som en garanti för att kyrkan inte blir en kyrka för en from elit utan en plats för alla, även om man sällan går dit.

Ett annat viktigt skäl till att dessa båda partier ska delta i kyrkovalet är att Sverigedemokraterna fortsätter att satsa på valet. För mig är det en gåta att SD vill ställa upp i kyrkovalet eftersom deras rötter och partiprogram är så långt ifrån det bibliska budskapet.

I bland annat Femte Moseboken läser vi om att ge änkan och den faderlöse rätt och att älska invandraren och ge honom mat och kläder.

Självklart kommer mycket att hända de kommande hundra åren. Men de beslut som fattas i dag, och vilka traditioner som vi väljer att föra vidare, kommer att påverka vad som händer. Därför är det viktigt att fundera över kyrkans framtid.

Det är inte en viktig fråga bara för oss kyrkoaktiva, utan för alla som vill bevara en viktig del av vårt lands historia.

Många människor med annan religiös bakgrund visar ofta stor vördnad för kyrkorna. Själv minns jag en from muslim i Robertsfors som kom på våra gudstjänster. När jag frågade honom varför han gjorde det blev svaret: ”Det är det enda heliga platsen i Robertsfors”.

Redan i dag är många kyrkor, inte bara Svenska kyrkan, aktiva i integrationsarbetet. Därför tror jag också att många ”nysvenskar” kommer att vara glada om vi kan bevara våra kyrkor som heliga rum och öppna mötesplatser samtidigt som de får vara en påminnelse om generationer som gått före oss.

Hans Marklund
präst

Mer från Åsikter

Artiklar från 22 september 2017

Artiklar från 21 september 2017

Artiklar från 20 september 2017

Artiklar från 19 september 2017

Artiklar från 15 september 2017

Artiklar från 14 september 2017

Artiklar från 13 september 2017

Artiklar från 12 september 2017

Artiklar från 11 september 2017

Artiklar från 8 september 2017

Artiklar från 7 september 2017

Artiklar från 6 september 2017

Artiklar från 5 september 2017

Artiklar från 4 september 2017

Artiklar från 1 september 2017

Artiklar från 31 augusti 2017

Artiklar från 30 augusti 2017

Artiklar från 29 augusti 2017

Artiklar från 28 augusti 2017

Artiklar från 25 augusti 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen