Var inte rädda för folkstyret

Detta är en krönika. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Vi bör inte rygga tillbaka inför riksdagens ökade vikt, även om det innebär svagare regeringar. Foto: Henrik Montgomery/TT

Krönika. I grunden är det ingen dålig sak att regeringsmakten försvagas till förmån för riksdagens inflytande eftersom det innebär ett ökat inslag av folkstyre. På så sätt är tillståndet för den svenska demokratin ändå ganska bra.

Demokratin förutsätter en jämvikt mellan samverkan och strid.

Sverige har en lång historia av starka minoritetsregeringar.

Citatet kommer från publicisten Herbert Tingsten och är utgångspunkten för en rapport från tankesmedjan SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle) om den svenska demokratins tillstånd. Kanske är det också talande för att Stefan Löfvens regering kallar sig samarbetsregeringen, men utsatts för ovanligt mycket strid.

Sverige har en lång historia av starka minoritetsregeringar, det vill säga sådana som lyckats få igenom sin politik utan parlamentarisk majoritet.

Men som rapporten visar har villkoren för att regera i minoritet förändrats av Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Det beror bland annat på att förekomsten av ett parti som ingen vill samarbeta med begränsar möjligheten både för regeringsbildningen och för regeringen att hitta stöd för sin politik.

Resultatet är det vi sett de två senaste mandatperioderna där den tidigare heliga budgetprocessen hackats sönder och där riksdagen i större utsträckning börjat göra tillkännagivanden om vilken politik regeringen bör föra – tillkännagivanden som regeringen sedan ignorerat.

Ytterst är hotet om en misstroendeförklaring mot finansminister Magdalena Andersson (S) om hon inte drog tillbaka tre skattehöjningar ett exempel på hur riksdagen försökt hitta nya verktyg för att påverka regeringen när de tidigare inte fungerat.

Visst har den senaste tiden i svensk politik varit stökig, och försöket med Decemberöverenskommelsen måste ses som ett misslyckat grepp för att reda upp situationen. Men lösningen är inte, som den politiske reportern Torbjörn Nilsson resonerar om i Expressen (14/9 2017) att se över fyraprocentsspärren eller införa majoritetsval.

Snarare behöver vi, precis som rapportförfattarna är inne på, hitta sätt att tillgodose riksdagens utökade inflytande. Parlamentariska utredningar – en stark tradition fram till den första Alliansregeringen – behöver exempelvis återigen bli vanligare. Budgetprocessen måste reformeras för att lämpa sig även för svagare regeringar.

Men i grunden är det ingen dålig sak att regeringsmakten försvagas till förmån för riksdagens inflytande eftersom det innebär ett ökat inslag av folkstyre.

På så sätt är tillståndet för den svenska demokratin ändå ganska bra: en lagom balans av samverkan och strid.

Joakim Broman
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Mer från Åsikter

Artiklar från 15 december 2017

Artiklar från 14 december 2017

Artiklar från 13 december 2017

Artiklar från 12 december 2017

Artiklar från 11 december 2017

Artiklar från 7 december 2017

Artiklar från 6 december 2017

Artiklar från 5 december 2017

Artiklar från 4 december 2017

Artiklar från 1 december 2017

Artiklar från 30 november 2017

Artiklar från 29 november 2017

Artiklar från 28 november 2017

Artiklar från 27 november 2017

Artiklar från 24 november 2017

Artiklar från 23 november 2017

Artiklar från 22 november 2017

Artiklar från 21 november 2017

Artiklar från 20 november 2017

Artiklar från 17 november 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen