Socialdemokratiska idéer som luktar 1970-tal

Detta är en krönika. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Notera att denna artikel är från 2016
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) gillar idén om fler löntagarägda företag. Foto: Maja Suslin/TT

Krönika. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) ingår i en arbetsgrupp som föreslår att löntagarägda företag ska gynnas i offentliga upphandlingar. Rapporten från beskriver ekonomisk demokrati som ett tredje ben till den politiska och sociala.

Socialdemokraterna talar återigen om ekonomisk demokrati.

Palmeerans värsta avarter kommer inte tillbaka.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) ingår i en arbetsgrupp som föreslår att löntagarägda företag ska gynnas i offentliga upphandlingar.

Rapporten från Stockholms arbetarekommun beskriver ekonomisk demokrati som ett tredje ben till den politiska och sociala. Viljan att påverka sitt arbetsliv lyfts fram, likaså behovet av en jämnare vinstfördelning.

Varför har vanliga människor sämre insyn i sina arbetsplatsers styrelserum än i våra lagstiftande församlingar? Och hur blev det självklart att rösta fram en statsminister men inte företagets nya vd? Så går tankegångarna i rapporten som för tankarna till 1970-talet.

Idén om löntagarfonder hade inneburit ett politiskt drivet tvångsövertagande av svensk industri. Globaliseringen har lyckligtvis minskat riskerna för politiska ingrepp i näringslivet. Palmeerans värsta avarter kommer inte tillbaka.

Annika Strandhälls arbetsgrupp föreslår inga löntagarfonder, men gräddfilen för löntagarägda företag är illa nog. Den skulle av strikt ideologiska skäl ändra spelplanen för alla företagare.

Marknadsliberalismen har precis som alla andra ekonomiska system inbyggda problem. Det finns en rimlig kritik från både vänster och höger om framväxten av allt fler anti-marknader.

Företagen som tillhandahåller den bästa produkten bör tjäna mest pengar, inte bolagen som med hjälp av politiska kontakter, välavlönade lobbyister och kartellbildningar driver bort sund konkurrens.

Däremot är vinstintresset överlägset andra ekonomiska system som välståndsbyggare. Den typiska kapitalisten är inte en ny generation Wallenberg som förvaltar ärvda förmögenheter, utan en kämpande småföretagare som ofta belånar sig för att göra verklighet av sina drömmar.

Därför bör Socialdemokraternas nygamla tankar om löntagarägda gräddfiler stanna redan vid idéstadiet.

Lars Kriss
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Artiklar från 23 februari 2018

Artiklar från 22 februari 2018

Artiklar från 21 februari 2018

Artiklar från 20 februari 2018

Artiklar från 19 februari 2018

Artiklar från 16 februari 2018

Artiklar från 15 februari 2018

Artiklar från 14 februari 2018

Artiklar från 13 februari 2018

Artiklar från 12 februari 2018

Artiklar från 9 februari 2018

Artiklar från 8 februari 2018

Artiklar från 7 februari 2018

Artiklar från 6 februari 2018

Artiklar från 5 februari 2018

Artiklar från 2 februari 2018

Artiklar från 1 februari 2018

Artiklar från 31 januari 2018

Artiklar från 30 januari 2018

Artiklar från 29 januari 2018

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen