Snacka om språket med barnen

Detta är en krönika. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Foto: Claudio Bresciani/TT

Krönika. Litteratur är inte bara nöje, det är lärorikt och bildande. De uttryck vi använder oss av bidrar till det språk våra barn får. Ger vi byggstenarna till språket, måste vi också ge barnen såväl verktyg som manual. För den enes ord på skolgården blir lätt ett slagträ i magen för den andre.

Få är så uppmärksamma som barn.

Det är ett hedersamt uppdrag att som vuxen få berika ett barns samling av ord, men med det uppdraget följer också ett ansvar.

Deras spetsade öron snappar upp uttryck och levererar dem i alla möjliga kontexter.

Oerhört roande allt som oftast, men ibland blir det väldigt fel.

Hur många av oss har inte fått påpekandet att välja våra ord med omsorg när barnet är i den åldern att allehanda svordomar sugs upp som en svamp i barnets semantik.

Ett ”tack som fan”, när tandläkaren låter barnet välja en leksak ur lådan när mjölktänderna räknats, kan få vilken förälder som helst att nervöst fnittra och snegla upp i taket. Det är ganska harmlöst och få skulle nog i dag bli förnärmande av en och annan lustigt placerad svordom.

Det är ett hedersamt uppdrag att som vuxen få berika ett barns samling av ord, men med det uppdraget följer också ett ansvar. För orden är så mycket mer än bara stavelser.

Vad menar vi med det vi säger?

Vilken värdeladdning har uttrycken?

Ett flitigt diskuterat exempel är ”negerkung”. Censur skriks det när det kommer på tal att ändra texten till något annat. Vissa menar att det inte är ett problem så länge man förklarar sammanhanget för det barn som lyssnar.

Tar vi det ansvaret när vi läser för barn?

– Pippi är en jättetuff och stark tjej, som är en förebild på flera olika sätt, men så som hon uttrycker sig om sin fars yrkestitel är inte längre applicerbart på människor, lilla vän”. Det blir inte helt enkelt …

Vilken reell skada skulle det då göra om barnet i skolan svängde sig med uttryck som ”negerkung”, eller för den delen ”negergummor”, som står att läsa i originalutgåvan av en tidig Pelle Svanslös-bok?

Eller hur det fritt skämtas om ”tjockisen” som inte kommer in genom dörren, pojken som gillar att gå i klänning, och för det kallas ”lilla fröken”?

Litteratur är inte bara nöje, det är lärorikt och bildande. De uttryck vi använder oss av bidrar till det språk våra barn får. Ger vi byggstenarna till språket, måste vi också ge barnen såväl verktyg som manual. För den enes ord på skolgården blir lätt ett slagträ i magen för den andre.

När jag var liten uttryckte föräldrar oro för våldsinslagen i tv-spel. Vad blev egentligen skadeverkan av dessa våldsinslag, och hur mycket skada tog barn av din hävdade rätt att säga ”neger” med hänvisning till att just du inte menade något illa?

Ge ungarna en uppsjö av litteratur, sitt med och läs tillsammans med dem och reflektera ihop.

Den investeringen ger den bästa avkastningen för framtiden.

Emilia Hallin
socialdemokratisk ordförande i kulturnämnden i Skellefteå

Mer från Åsikter

Artiklar från 11 december 2017

Artiklar från 7 december 2017

Artiklar från 6 december 2017

Artiklar från 5 december 2017

Artiklar från 4 december 2017

Artiklar från 1 december 2017

Artiklar från 30 november 2017

Artiklar från 29 november 2017

Artiklar från 28 november 2017

Artiklar från 27 november 2017

Artiklar från 24 november 2017

Artiklar från 23 november 2017

Artiklar från 22 november 2017

Artiklar från 21 november 2017

Artiklar från 20 november 2017

Artiklar från 17 november 2017

Artiklar från 16 november 2017

Artiklar från 15 november 2017

Artiklar från 14 november 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen