Skolan får inte vara ett spel

Detta är en krönika. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Behovet av kraftfulla reformer löses inte med lotteri. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Krönika. Vid en närmare granskning är det mycket väsen för lite ull. Mest handlar det om att göra en rockad i frågan om fördelningen av statsbidragen till kommunerna. De kraftfulla strukturförändringarna lyser med sin frånvaro.

Svensk skola har länge dragits med problem.

När man stängt ner dåligt fungerande skolor, som i Rosengårdsskolan i Malmö, har de elever som spridits ut till andra skolor höjt sina betyg.

Och för ett välfärdsland är skolresultaten pinsamt dåliga.

Var fjärde elev i grundskolan är inte godkänd i alla ämnen.

Det är förödande för såväl individen som samhället att så pass många inte klarar skolan. Det är direkt kopplat till arbetslöshet och i värsta fall till missbruk och kriminalitet senare i livet.

Skolkommissionen, som arbetat på uppdrag av regeringen, har nu lagt fram en rad förslag om hur skolan ska förbättras.

Men vid en närmare granskning är det mycket väsen för lite ull. Mest handlar det om att göra en rockad i frågan om fördelningen av statsbidragen till kommunerna. De kraftfulla strukturförändringarna lyser med sin frånvaro.

Främst sticker skolkommissionens förslag om lottning ut. Förslaget går ut på att elever ska slumpas ut till de mer attraktiva skolorna i stället för att, som i dag, få plats efter hur länge de har stått i kö.

Men att sätta käppar i hjulet för det fria skolvalet är inte lösningen. Tvärtom leder det till att elever som bor i utsatta områden, men vill läsa någon annanstans, förlorar möjligheten att göra så.

Att lotta ut platserna gör inget åt grundproblemet, att skolorna i dag uppvisar mycket stora skillnader i kvalitet. Eller för att uttrycka det rakt på sak: att vissa skolor uppenbarligen är så dåliga att eleverna inte vill gå där.

Att Skolkommissionen blundar för detta är inte seriös skolpolitik.

När man stängt ner dåligt fungerande skolor, som i Rosengårdsskolan i Malmö, har de elever som spridits ut till andra skolor höjt sina betyg. Men man ska varken behöva lotta ut elever eller stänga skolor, utan se till att skolorna fungerar likvärdigt bra.

Så hur ska det gå till?

Jan Björklund (L), som kallat Skolkommissionens förslag för ”en stor besvikelse”, vill se att skolan förstatligas. Dessutom vill han ha ett lönelyft för lärare och tidigare betyg. Även Moderaterna har riktat kritik och pekar på den enorma lärarbristen som behöver åtgärdas.

Till och med de unga socialdemokraterna i SSU, som förvisso är nöjda med att de har fått igenom en del av sina synpunkter, har kallat delar förslagen för ”lite luddiga och fega”.

Om man vill skapa en likvärdig skola bör man heller inte tona ner vikten av tydliga ordningsregler och att ge lärarna utökade befogenheter att omhänderta mobiltelefoner och annat som kan störa på lektionstid.

Skolor med tydliga ramar, som Internationella engelska skolan, fungerar i regel bättre. Eleverna mår bra av att veta vad som gäller och av att skolan tillåts vara en skola.

Regeringen saknar det intresse och det politiska mod som krävs för att göra det viktiga lyft som svensk skola är i skriande behov av.

Padma Schrewelius
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Mer från Åsikter

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen