Lägg ner låtsasjobben

Detta är en krönika. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Foto: Marko Säävälä/TT

Krönika. Syftet med beredskapsjobben var att hjälpa dem som står längst från arbetsmarknaden, med låg utbildning och bristande arbetslivserfarenhet. Men enligt en ny rapport från Statskontoret har i praktiken samtliga som fått ett sådant jobb gymnasieutbildning.

I slutet av sommaren var 71 200 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen, en majoritet av dem födda utanför Europa.

Socialdemokraterna kör på med sina vanliga, mer eller mindre lyckade subventioner.

Hur dessa personer ska kunna få ett jobb, och etablera sig i samhället, är minst sagt en politisk knäckfråga. Det som skulle behövas är massiva satsningar på utbildning och en omstrukturering av arbetsmarknaden för att öppna upp för fler enkla jobb.

Men Socialdemokraterna kör på med sina vanliga, mer eller mindre lyckade subventioner.

En jobbsatsning som hamnar i den senare kategorin är beredskapsjobben, som innebär 100 procent lönesubventionerade anställningar på myndigheter. Regeringens ambition är att 500 personer ska ha ett beredskapsjobb vid årets slut, och faktum är att antalet ser ut att bli det dubbla. Ändå är projektet ett fiasko.

Syftet med beredskapsjobben var att hjälpa dem som står längst från arbetsmarknaden, med låg utbildning och bristande arbetslivserfarenhet. Men enligt en ny rapport från Statskontoret har i praktiken samtliga som fått ett sådant jobb gymnasieutbildning. Nästan 60 procent har dessutom utbildning på eftergymnasial nivå.

En stor andel har också tidigare gjort praktik vid myndigheter, med ersättning från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, genom programmet ”Praktik i staten” – en annan satsning för att få nyanlända och långtidsarbetslösa in över tröskeln.

Det är givetvis bra att dessa personer har ett arbete, om än ett statligt subventionerat och tidsbegränsat sådant. Men med tanke på den relativt höga utbildningsnivån bland de som blivit anställda för ett beredskapsjobb hade dessa personer säkerligen klarat sig bra på den reguljära arbetsmarknaden.

En slutsats av detta skulle kunna vara att de som nu innehar jobben tränger undan dem som faktiskt behöver ta del av statliga satsningar.

Men eftersom 40 procent av myndigheterna svarat att gymnasieutbildning är nödvändigt – 25 procent anser dessutom att eftergymnasial utbildning är ett måste för att klara uppgifterna – är undanträngningseffekter troligen inte ett stort problem med beredskapsjobben.

Däremot är satsningen dyr och ett misslyckande.

Regeringen borde lägga ner beredskapsjobben. Det är bättre att kompetenta personer söker riktiga arbeten än turnerar runt mellan olika statliga låtsasjobb.

Karin Pihl
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Mer från Åsikter

Artiklar från 18 oktober 2017

Artiklar från 17 oktober 2017

Artiklar från 16 oktober 2017

Artiklar från 12 oktober 2017

Artiklar från 11 oktober 2017

Artiklar från 10 oktober 2017

Artiklar från 9 oktober 2017

Artiklar från 6 oktober 2017

Artiklar från 5 oktober 2017

Artiklar från 4 oktober 2017

Artiklar från 3 oktober 2017

Artiklar från 2 oktober 2017

Artiklar från 28 september 2017

Artiklar från 27 september 2017

Artiklar från 26 september 2017

Artiklar från 25 september 2017

Artiklar från 22 september 2017

Artiklar från 21 september 2017

Artiklar från 20 september 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen