Klarar Sverige en lågkonjunktur?

Detta är en krönika. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Högkonjunktur. Trots en stark ekonomisk utveckling förbättras inte situationen för utsatta grupper särskilt mycket. Foto: Jessica Gow/TT

Krönika. Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, visade i en rapport under hösten att arbetslösheten för två av arbetsmarknadens svagaste grupper – utrikes födda och unga utan gymnasieutbildning – riskerar att fördubblas i en lågkonjunktur.

Arbetslösheten fortsätter att minska, löd rubriken när Arbetsförmedlingen gick ut med statistiken för december.

Inga av de reformer som sjösatts har gjort någon verklig skillnad. De har inte mer än naggat utanförskapet i kanten.

Högkonjunkturen är alltjämt stark. 366 000 personer var inskrivna hos myndigheten, en minskning med 6 000 jämfört med samma månad 2016.

Men konjunkturer kan vända snabbt. Det visade om inte annat finanskrisen 2009. Ingen vet om en krasch lurar i vassen.

Det man däremot kan veta med hyfsad säkerhet är vad som händer med arbetslösheten när konjunkturen väl vänder.

Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, visade i en rapport under hösten att arbetslösheten för två av arbetsmarknadens svagaste grupper – utrikes födda och unga utan gymnasieutbildning – riskerar att fördubblas i en lågkonjunktur.

Det skulle innebära att Sveriges arbetslöshet i ett svep går från strax under sex procent till över tio.

Statistiken från Arbetsförmedlingen visar också att detta grundläggande och strukturella problem inte har försvunnit. Det enda som ger nyanlända jobb just nu är de så kallade extratjänsterna som regeringen inrättade under 2016 och byggde ut under 2017.

Satsningen innebär att kommuner och ideella aktörer kan anställa nyanlända med full subvention av både lönen och arbetsgivaravgiften.

Antalet anställda i extratjänster har ökat till drygt 11 000. Det är en hyfsad siffra med tanke på att gruppen består av cirka 160 000 personer.

Men då är det viktigt att komma ihåg att extratjänsterna i princip bara är en förflyttning av kostnaderna, från arbetslöshetsersättning eller försörjningsstöd till lönesubvention. Forskningen visar inte heller att en subventionerad anställning i offentlig sektor ökar chansen att få ett vanligt jobb.

Risken finns att extratjänsterna skymmer behovet av verkliga reformer för dessa utsatta grupper. Och kanske är det just det som är syftet. I valrörelsen 2014 lovade statsminister Stefan Löfven (S) Europas lägsta arbetslöshet till 2020.

Men inga av de reformer som sjösatts har gjort någon verklig skillnad. Traineejobben, 90-dagarsgarantin för unga och diverse lönesubventioner har inte mer än naggat utanförskapet i kanten.

Arbetslösheten sjunker. Sverige är i en stark högkonjunktur.

Men när svårare tider kommer står vi sämre rustade än på länge.

Joakim Broman
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Artiklar från 19 januari 2018

Artiklar från 18 januari 2018

Artiklar från 17 januari 2018

Artiklar från 16 januari 2018

Artiklar från 15 januari 2018

Artiklar från 12 januari 2018

Artiklar från 11 januari 2018

Artiklar från 10 januari 2018

Artiklar från 9 januari 2018

Artiklar från 8 januari 2018

Artiklar från 5 januari 2018

Artiklar från 4 januari 2018

Artiklar från 3 januari 2018

Artiklar från 2 januari 2018

Artiklar från 29 december 2017

Artiklar från 28 december 2017

Artiklar från 27 december 2017

Artiklar från 22 december 2017

Artiklar från 21 december 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen